Tyskland är nära att presentera sitt svar efter den misstänkta drönarattacken vid Leipzig/Halle-flygplatsen. Förbundskansler Friedrich Merz säger att åtgärderna i stort sett är färdigförhandlade med EU- och Nato-partner. Berlin har ännu inte officiellt pekat ut någon ansvarig, men Ryssland är huvudspåret i utredningen. Om den tyska regeringen går vidare med en formell anklagelse blir Leipzigfallet ett nytt test av hur Nato ska hantera fysiska angrepp som ligger under gränsen för ett traditionellt väpnat angrepp.

Den tyska regeringen väntas inom de närmaste dagarna presentera sitt svar efter den misstänkta attacken vid Leipzig/Halle-flygplatsen.

Det beskedet gav Friedrich Merz den 30 augusti.

Enligt förbundskanslern finns det redan en bred samsyn inom regeringen om hur Tyskland ska reagera. Berlin arbetar samtidigt tillsammans med andra EU- och Nato-länder.

Det betyder inte att Tyskland ännu har slagit fast vem som ligger bakom.

Men mycket talar för att nästa steg kan bli betydligt större än ett vanligt tyskt säkerhetsärende.

Uppgifter i tyska och internationella medier pekar mot att regeringen kan komma att anklaga Ryssland. Om det sker får händelsen en helt annan politisk tyngd: ett Natoland skulle då formellt hävda att en fientlig stat försökt genomföra ett fysiskt angrepp mot viktig infrastruktur på tyskt territorium.

Explosivladdad drönare hittades vid flygplatsen

Händelsen inträffade natten mellan den 4 och 5 augusti vid Leipzig/Halle-flygplatsen.

En drönare med en explosiv anordning upptäcktes vid den södra landningsbanan. Bombtekniker från den tyska förbundspolisen oskadliggjorde laddningen.

Drönaren hittades i närheten av ett ukrainskt Antonov An-124, ett stort transportflygplan som används för bland annat militära transporter.

Tyska utredare misstänker att flygplanet kan ha varit målet.

Det gör platsen särskilt känslig. Leipzig/Halle är inte bara en stor fraktflygplats. Den har också blivit en viktig logistisk punkt för transporter kopplade till Nato och stödet till Ukraina.

Det är därför fullt möjligt att attacken, om den var statsstyrd, inte bara var riktad mot ett enskilt flygplan utan mot den logistiska kedja som gör det möjligt att föra militär utrustning vidare till Ukraina.

Fler drönare kan ha varit inblandade

Utredningen har dessutom vuxit sedan det första fyndet.

Tyska utredare arbetar med teorin att flera drönare kan ha använts under samma operation.

En andra mindre drönare kan ha kolliderat med ett DHL-fraktflygplan som befann sig i området när flygplatsen stängdes. Flygplanet fick skador som enligt utredarna kan stämma med en sådan kollision.

Senare hittades ytterligare en drönare i ett fält i Kabelsketal väster om flygplatsen.

I närheten hittades också ett mindre parti misstänkt militärt sprängämne.

Tillsammans har fynden gjort det svårare att avfärda händelsen som en ensam improviserad attack.

Det som först såg ut som en enskild drönare med sprängmedel kan i stället ha varit del av en bredare operation.

Ryssland är huvudspåret

Tyskland har ännu inte offentligt sagt att Ryssland ligger bakom.

Den gränsen är viktig.

Men flera uppgifter pekar mot att rysk militär underrättelsetjänst är huvudspåret.

Amerikanska underrättelseuppgifter har enligt internationella medier pekat på tekniska detaljer och sprängämnen som förknippats med den ryska militära underrättelsetjänsten GRU.

Även tyska utredare analyserar teknisk utrustning, kommunikationslösningar och spår från drönarna.

Det finns dessutom en bakgrund som gör misstanken särskilt allvarlig.

Europeiska myndigheter har tidigare kopplat ryska aktörer till sabotage- och brandoperationer mot logistikkedjor i Europa. Leipzig har redan förekommit i utredningar om misstänkta ryska operationer mot frakttrafik.

Det innebär inte att Leipzigattacken nu är bevisad som rysk.

Men om Tyskland väljer att offentligt attribuera attacken till Ryssland kommer det sannolikt att ske först när regeringen bedömer att underrättelse- och bevisläget är tillräckligt starkt även politiskt.

Ryssland har förnekat inblandning.

Merz säger att svaret snart kommer

Det stora nya den 30 augusti är därför inte själva attacken.

Det är att den tyska regeringen nu går mot ett politiskt svar.

Merz säger att regeringen i stort sett har bestämt hur Tyskland ska agera och att diskussionerna med EU- och Nato-partner är långt gångna.

Det öppnar för flera typer av åtgärder.

På EU-nivå finns redan ett sanktionssystem riktat mot personer och organisationer som deltar i ryska destabiliserande aktiviteter, bland annat sabotage, cyberangrepp och attacker mot kritisk infrastruktur.

Om Tyskland formellt pekar ut Ryssland kan ett möjligt nästa steg därför vara nya sanktioner mot personer, företag eller organisationer som bedöms ha varit inblandade.

Berlin kan också välja diplomatiska åtgärder eller förstärkt stöd till Ukraina.

Nato har däremot en annan roll.

Där handlar svaret snarare om underrättelsedelning, skydd av kritisk infrastruktur, gemensam beredskap och försvar mot nya drönar- och sabotageoperationer.

Leipzig är ett test av Natos gråzon

Det är här Leipzigfallet blir större än själva flygplatsen.

Om Ryssland pekas ut som ansvarigt uppstår den svåra frågan om hur Nato ska svara på ett angrepp som är allvarligt men fortfarande ligger under nivån för ett traditionellt militärt angrepp.

Natos artikel 5 innebär att ett väpnat angrepp mot ett medlemsland kan betraktas som ett angrepp mot hela alliansen.

Men en sabotagedrönare vid en flygplats innebär inte automatiskt att artikel 5 aktiveras.

Nato har samtidigt gjort klart att även hybridangrepp i vissa situationer kan bli så allvarliga att artikel 5 blir aktuell.

Det avgörs från fall till fall.

Det gör Leipzig till ett typiskt exempel på det problem Nato försökt lösa under flera år.

Ett land kan angripas genom cyberattacker, sabotage, drönare, GPS-störningar eller operationer mot infrastruktur utan att något av detta ser ut som ett klassiskt militärt angrepp.

Om varje sådan händelse passerar utan tydlig kostnad skapas samtidigt ett utrymme för motståndaren att fortsätta.

Det är den gråzonen som nu står i centrum.

Hybridkrigföringen har flyttat närmare Nato

Tyska företrädare har redan beskrivit Leipzig som ett möjligt hybridsäkerhetsscenario.

Det passar in i ett bredare mönster som europeiska länder återkommande pekat på.

Under de senaste åren har flera Nato- och EU-länder rapporterat sabotageförsök, cyberangrepp, störningar mot GPS och annan elektronisk kommunikation samt misstänkta operationer mot energi-, transport- och teleinfrastruktur.

Många av fallen har kopplats till Ryssland eller aktörer med ryska förbindelser.

Det centrala med hybridkrigföring är just att varje enskild händelse kan vara begränsad.

Den strategiska effekten uppstår när många mindre angrepp tillsammans tvingar motståndaren att lägga stora resurser på bevakning, skydd och beredskap.

En explosivladdad drönare vid en stor europeisk fraktflygplats passar därför in i ett betydligt större säkerhetsproblem.

Därför berör Leipzig även Sverige

För Sverige är Leipzig inte en avlägsen tysk säkerhetshändelse.

Sverige har sedan Nato-inträdet blivit en del av samma gemensamma försvarsstruktur som Tyskland.

Det gäller särskilt runt Östersjön.

Sverige och Finland har nyligen beslutat att fördjupa samarbetet kring territoriell övervakning och förmågan att upptäcka och bekämpa drönare.

Flera länder runt Östersjön arbetar samtidigt med snabbare informationsutbyte och gemensamma lösningar mot drönare och hybridangrepp.

Om Tyskland nu visar att en statsstödd aktör försökt angripa militär logistik inne på tyskt territorium kommer det sannolikt att öka trycket på fler länder att stärka skyddet runt flygplatser, hamnar, energianläggningar och militära transportleder.

Det gäller även Sverige.

Sverige har också tillsammans med bland annat Finland, Polen och de baltiska länderna drivit linjen att hybridoperationer måste kunna mötas med tydligare attribution, sanktioner och andra motåtgärder.

Leipzig kan därför bli ett konkret fall där den politiken omsätts i praktiken.

Inget talar just nu för militär vedergällning

Det finns samtidigt en risk att ordet ”svar” låter mer dramatiskt än vad som faktiskt väntar.

Inget i Merz besked tyder på att Tyskland förbereder någon direkt militär vedergällning.

Det mer sannolika är en kombination av diplomatiska, ekonomiska och säkerhetspolitiska åtgärder.

EU kan införa eller utöka sanktioner.

Tyskland kan skärpa sina egna åtgärder.

Nato kan höja beredskapen kring kritisk infrastruktur och förstärka informationsutbytet.

Det kan också leda till snabbare investeringar i motdrönarförsvar.

Den tyska regeringen har redan gjort Leipzig till en del av den större diskussionen om hur landet ska skydda sig mot hybridhot och drönare. Tysklands regering beskriver här sitt arbete mot hybridhot och drönarincidenter.

På Hurbra finns även mer bakgrund om den förändrade säkerhetsbilden i Tyskland.

Nästa steg kan bli avgörande

Det avgörande blir nu vad Tyskland faktiskt säger när svarspaketet presenteras.

Om Berlin väljer att offentligt peka ut Ryssland blir det mer än en polisiär utredning.

Då får EU och Nato ännu ett konkret fall att hantera där en misstänkt statsstyrd operation har genomförts inne på alliansens territorium.

Det handlar fortfarande inte automatiskt om artikel 5.

Men Leipzig kan bli ännu ett steg mot en hårdare europeisk linje där sabotage, drönare och andra hybridoperationer inte längre behandlas som isolerade incidenter.

För Sverige är frågan därför direkt relevant.

Om Tyskland kan visa att ett Nato-land utsatts för ett planerat fysiskt angrepp mot militär logistik kommer diskussionen snabbt att handla om hela alliansens skydd av flygplatser, hamnar, transporter och annan kritisk infrastruktur.

Och om Berlin samtidigt pekar ut Ryssland blir Leipzig ett av de tydligaste testen hittills på hur Nato svarar på ett angrepp som ligger precis under den traditionella krigströskeln.