Arbetsmiljöverket anmäler Infranord efter dödsolyckan där spårsvetsaren Kevin Calmernäs dödades och en kollega skadades allvarligt. Myndigheten anser att Infranord hade ett arbetsmiljöansvar för de inhyrda arbetarna. Nu ska åklagare pröva om bristerna kan utgöra arbetsmiljöbrott.

Anmälan är inte samma sak som ett åtal

Arbetsmiljöverket bedömer att Infranord inte följde arbetsmiljölagstiftningen och har lämnat in en åtalsanmälan mot det statliga järnvägsbolaget.

Det innebär inte att Infranord har dömts eller ens åtalats. Anmälan blir en del av den brottsutredning där polis och åklagare ska bedöma vilka skyldigheter som åsidosattes, vem som bar ansvaret och om bristerna kan kopplas till att Kevin Calmernäs dog och kollegan skadades.

Förundersökningen efter olyckan har pågått sedan 2025 och gäller misstankar om arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död och vållande till kroppsskada. I september 2025 uppgav åklagare Klas Norelius att en person hade delgivits misstanke.

Det finns inget nytt offentligt besked om vem personen är, om misstanken kvarstår eller om fler personer eller företag nu formellt ingår i utredningen.

Infranord hade ansvar trots att arbetarna var inhyrda

Kevin Calmernäs och kollegan var anställda av Rail Solutions Scandinavia. Infranord hade hyrt in dem för underhållsarbetet på Malmö godsbangård.

Det betyder inte att hela arbetsmiljöansvaret stannade hos Rail Solutions. Den som hyr in arbetskraft ska enligt arbetsmiljölagen vidta de skyddsåtgärder som behövs i det arbete som ska utföras. Infranord hade därför ett ansvar parallellt med arbetarnas formella arbetsgivare.

Arbetsmiljöverkets nya anmälan riktas, såvitt offentligt känt, enbart mot Infranord. Tidigare utredningar har däremot pekat på brister i hela kedjan.

Att en aktör kan ställas till ansvar utesluter alltså inte ansvar hos någon annan. Åklagaren måste bedöma varje aktörs konkreta skyldigheter och vem eller vilka som hade faktisk eller delegerad möjlighet att förhindra olyckan.

Fel arbetsuppgift ledde dem till 160-spåret

Olyckan inträffade den 24 april 2025 på Malmö godsbangård. Kevin Calmernäs, 25, och hans kollega skulle under en vecka åtgärda 94 besiktningsanmärkningar.

Arbetslaget bestod av två personer. Planen var att använda tågvarning, vilket innebar att den ena skulle arbeta medan den andra höll utkik efter annalkande tåg. Skydds- och säkerhetsplanen utgick från arbete på spår där tågen fick köra i högst 40 kilometer i timmen.

I materialet som lämnades till arbetslaget hade två anmärkningar i en växel på Södra stambanan kommit med av misstag. På det spåret var högsta tillåtna hastighet 160 kilometer i timmen. Uppgiften skulle egentligen ha utförts av ett annat arbetslag några nätter senare, när spåret var avstängt.

Kevin och kollegan tog sig till växeln utan att några skyddsåtgärder hade planerats eller vidtagits. Ett Öresundståg närmade sig i 158 kilometer i timmen. Föraren nödbromsade, men de två männen hann inte undan.

Statens haverikommissions slutrapport slår fast att den direkta orsaken till olyckan var att arbetslaget befann sig i ett trafikerat spår utan skydd. Bakom det fanns brister i introduktion, planering och utförande som varken Rail Solutions, Infranord eller Trafikverket hade fångat upp.

Två allvarliga tillbud före dödsolyckan

Säkerhetsbristerna gällde inte bara den felaktiga arbetslistan.

De två arbetarna hade inte fått tillräcklig lokal kännedom om det komplicerade spårområdet. Det saknades fysiska barriärer mellan det långsammare bangårdsspåret och spåret där tåg fick köra i 160 kilometer i timmen.

Samma arbetslag hade dessutom varit inblandat i två allvarliga säkerhetstillbud dagarna före dödsolyckan. Vid ett av dem arbetade båda männen böjda över en växel trots att den ena skulle fungera som tågvarnare. Vid ett annat tillfälle befann sig en av dem ensam i ett spår när en vagn kom rullande. En varningssignal gjorde att mannen hann undan.

Tillbuden ledde inte till att arbetet stoppades eller att riskerna fångades upp innan den dödliga påkörningen.

Utredningen visar också att Kevin arbetade 63 timmar veckan före olyckan och långt över tillåtna arbetstider under månaden före. Arbetstiderna är en del av arbetsmiljöunderlaget, men har inte fastslagits som den direkta orsaken till olyckan.

Trafikverkets egen utredning har samtidigt pekat på hög arbetsbelastning som en förklaring till att uppgiften på 160-spåret felaktigt hamnade i arbetslagets material.

Företagsbot kan bli nästa rättsliga steg

Åklagaren ska nu ta ställning till om utredningen visar att någon genom oaktsamhet åsidosatte sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagstiftningen och därigenom orsakade dödsfallet och kroppsskadan.

Utredningen kan sluta på flera sätt. Den kan läggas ned om bevisningen inte räcker. Åklagaren kan också kräva företagsbot av Infranord eller ett annat bolag, väcka åtal mot en eller flera personer eller kombinera ett personligt åtal med ett företagsbotskrav.

Vid dödsolyckor ligger företagsboten enligt Åklagarmyndighetens allmänna information normalt på mellan en och tre miljoner kronor. Det är ingen bedömning av vilket belopp som skulle kunna bli aktuellt i Infranords fall.

Personligt ansvar kan bli aktuellt för den som hade ett faktiskt eller delegerat arbetsmiljöansvar och möjlighet att ingripa. Straffet för arbetsmiljöbrott beror på vilken form av vållandebrott som kan bevisas och hur allvarlig oaktsamheten bedöms vara.

Vitet på 250 000 kronor är ett annat ärende

Infranord har tidigare hotats med ett vite på 250 000 kronor efter Arbetsmiljöverkets granskning. Det vitet ska inte blandas ihop med en möjlig företagsbot.

Viteskraven handlade om att Infranord skulle förbättra sina framtida säkerhetsrutiner. Tvåmannalag får bara tilldelas uppgifter som en person kan utföra när den andra måste användas som tågvarnare. Personalen ska dessutom få korrekt och skriftlig information om arbetet.

En företagsbot skulle i stället vara en straffrättslig följd av den olycka som redan har inträffat.

Efter olyckan förelade Transportstyrelsen även Trafikverket att omedelbart säkra arbeten där det finns risk för påkörning. Kraven mot Trafikverket förenades med viten på sammanlagt 48 miljoner kronor.

Infranord medger att planeringen kunde bli bättre

Infranords säkerhetschef Jörgen Jumark har tidigare uppgett att bolaget efter olyckan gått igenom sina arbetssätt och rutiner. Han har också medgett att planeringen inför arbete i spårområden kunde förbättras.

Bolaget har däremot sagt att det inte ser användningen av flera underentreprenörer som ett problem i sig. Trafikverket har på motsvarande sätt framhållit att arbete i trafikerade spår är säkert om befintliga regler följs.

Någon aktuell offentlig kommentar från Infranord till själva åtalsanmälan har inte kunnat verifieras. Det finns inte heller något nytt offentligt åklagarbeslut om åtal, företagsbot eller vilka personer som för närvarande är misstänkta.