Regeringen tar ett nytt steg i den långdragna frågan om de afghaner som arbetade för Sverige under insatsen i Afghanistan. Försvarsmakten har fått i uppdrag att kartlägga vilka tidigare lokalanställda som fortfarande finns kvar i landet och vilka som behöver skydd.
Omkring 50 personer uppges fortfarande vara kvar i Afghanistan. Flera har levt gömda i flera år efter talibanernas maktövertagande.
Beslutet innebär däremot inte att de redan har fått klartecken att komma till Sverige.
Försvarsmakten ska kartlägga vilka som finns kvar
Regeringen fattade beslutet den 27 augusti 2026.
Försvarsmakten ska nu gå igenom vilka tidigare afghanska lokalanställda som fortfarande finns kvar, var de befinner sig och vilka som bedöms ha ett fortsatt behov av skydd.
Redovisningen ska lämnas till regeringen senast den 9 oktober.
Det blir därmed första steget i en process som senare kan leda till att regeringen fattar nya beslut om hjälp till gruppen.
Försvarsminister Pål Jonson har inte lovat att de berörda kommer att tas till Sverige. Regeringens besked är i stället att arbetet med frågan fortsätter.
Omkring 50 personer uppges vara kvar
De berörda är afghanska medborgare som tidigare arbetat för den svenska Försvarsmakten, bland annat som tolkar och vakter.
Sverige använde lokalanställd personal under den internationella Isaf-insatsen i Afghanistan.
När den svenska insatsen förändrades 2013 och 2014 fick en grupp hotade lokalanställda möjlighet att komma till Sverige tillsammans med familjemedlemmar.
Ytterligare personer evakuerades i samband med talibanernas snabba maktövertagande 2021.
Men alla kom inte ut.
Omkring 50 tidigare lokalanställda uppges fortfarande finnas kvar i Afghanistan. För flera av dem har situationen varit mycket utsatt eftersom deras tidigare arbete för utländska styrkor kan göra dem till måltavlor för talibanerna.
Har levt gömda efter talibanernas maktövertagande
När talibanerna tog Kabul i augusti 2021 försökte flera västländer få ut personer som hade arbetat för deras styrkor och myndigheter.
Sverige genomförde också en evakueringsinsats.
Den avslutades senare samma år, samtidigt som en grupp tidigare Sverigeanställda fortfarande befann sig i landet.
Sedan dess har frågan återkommit politiskt.
Problemet är inte bara om Sverige vill ge personerna skydd. Det handlar också om hur de ska identifieras, säkerhetskontrolleras och rent praktiskt kunna lämna Afghanistan.
Sverige har inte längre någon normal myndighetsnärvaro i landet och samarbetar inte med talibanregimen på samma sätt som med en erkänd regering.
Därför har frågan dragit ut på tiden
Regeringen har tidigare hänvisat till de stora praktiska problemen.
Försvarsminister Pål Jonson har bland annat pekat på svårigheterna att kontrollera identiteter, göra säkerhetsbedömningar och genomföra en uttransport när Sverige inte har personal på plats.
Men frågan har även haft en politisk sida.
TV4 rapporterade sommaren 2025, med hänvisning till flera källor, att Sverigedemokraterna motsatte sig ett regeringsbeslut som skulle kunna öppna för ytterligare hjälp till de tidigare lokalanställda.
Pål Jonson bekräftade då inte uppgiften om SD:s motstånd. Han fortsatte i stället att hänvisa till de praktiska svårigheterna.
Det går därför inte att slå fast att SD ensamt har stoppat en svensk evakuering.
Däremot har något nytt nu hänt: regeringen har gett Försvarsmakten ett konkret uppdrag att på nytt kartlägga gruppen.
Tidigare Sverigeanställd mördades
Hotbilden mot tidigare lokalanställda har samtidigt blivit mycket konkret.
Sommaren 2025 rapporterades att en afghansk man som tidigare arbetat som vaktchef för svenska Försvarsmakten hade dödats av talibaner.
Hans tidigare arbete för utlänningar uppgavs vara motivet.
FN har också under flera år dokumenterat gripanden, misshandel, tortyr och dödande av personer som tidigare haft kopplingar till den afghanska staten, säkerhetsstyrkorna eller internationella aktörer.
Regeringen har inte sagt att något enskilt fall ligger bakom det nya beslutet.
Kan de nu få komma till Sverige?
Ja, det kan bli nästa steg.
Men ett sådant beslut är ännu inte fattat.
Först ska Försvarsmakten identifiera vilka personer som fortfarande är kvar och vilka som bedöms behöva skydd.
Därefter måste regeringen bestämma hur Sverige ska gå vidare.
Om personerna ska vidarebosättas i Sverige behöver bland annat deras identiteter och skyddsbehov prövas. Migrationsverket kan också behöva involveras i processen.
Dessutom återstår den kanske mest praktiska frågan: hur personerna ska ta sig ut ur Afghanistan.
Kan behöva ta sig till ett tredje land
Sveriges normala system för vidarebosättning gäller i huvudsak personer som befinner sig utanför sitt hemland.
Det betyder att de afghanska lokalanställda exempelvis skulle kunna behöva ta sig till Pakistan eller ett annat grannland innan en vanlig vidarebosättningsprocess kan genomföras.
När Kabul föll 2021 löstes problemet genom särskilda beslut som gjorde det möjligt att hantera personer även när de fortfarande befann sig i Afghanistan.
Regeringen kan alltså behöva skapa en liknande lösning igen om den vill hjälpa gruppen direkt.
Familjerna kan också bli en fråga
En annan fråga är vilka anhöriga som i så fall ska omfattas.
Tidigare svenska insatser för lokalanställda har även omfattat familjemedlemmar.
Om omkring 50 tidigare lokalanställda fortfarande finns kvar betyder det därför inte nödvändigtvis att ett framtida svenskt mottagande skulle omfatta endast 50 personer.
Antalet kan bli betydligt större om även makar och barn inkluderas.
Något sådant beslut finns ännu inte.
Nästa viktiga datum är 9 oktober
Det nya uppdraget betyder därför inte att en svensk evakuering har börjat.
Men det förändrar frågan efter flera års stillestånd.
Försvarsmakten ska senast den 9 oktober lämna sin kartläggning till regeringen. Därefter blir nästa besked avgörande.
Regeringen måste då välja om kartläggningen endast ska stanna vid en lägesbild eller om Sverige faktiskt ska försöka få ut de tidigare lokalanställda och deras familjer ur Afghanistan.
För personer som arbetade för Sverige för mer än ett decennium sedan kan det bli det första verkliga steget mot en lösning på flera år.