Svenskarna köper mer frukt och grönt än någon gång sedan mätningarna startade 2021. Samtidigt har priserna fallit kraftigt efter den sänkta matmomsen. Men statistiken visar också att förändringen började långt före den 1 april. Momssänkningen ser därför snarare ut att ha förstärkt en redan pågående trend än skapat den.

Försäljningsvolymen för frukt och grönsaker ökade med 6,4 procent under första halvåret 2026 jämfört med samma period förra året.

Bara under andra kvartalet var ökningen 8,6 procent.

Det innebär att svenska hushåll nu köper större mängder frukt och grönt än under något tidigare halvår sedan Dagligvaruindex Frukt & Grönt började mätas 2021.

Samtidigt har priserna gått åt motsatt håll.

Under andra kvartalet föll fruktpriserna med 6,2 procent jämfört med året före. Priserna på grönsaker föll ännu mer, med 7,6 procent.

Utvecklingen kommer samtidigt som matmomsen den 1 april sänktes från 12 till 6 procent.

Frågan är hur mycket av förändringen som faktiskt kan förklaras av momsen.

Försäljningen ökade redan före momssänkningen

Det finns ett problem med den enkla förklaringen att billigare mat efter den 1 april fick svenskarna att börja köpa mer frukt och grönt.

Försäljningen hade redan vänt upp.

Andra kvartalet 2026 blev det tionde kvartalet i rad där volymen frukt och grönt ökade jämfört med motsvarande kvartal året före.

Under hela 2025 steg volymen med 4,4 procent.

Det betyder att utvecklingen startade ungefär två år innan matmomsen sänktes.

Den förbättrade köpkraften efter de senaste årens höga inflation kan vara en del av förklaringen. När hushållen får mer kvar efter nödvändiga utgifter finns större utrymme att köpa varor som tidigare valts bort eller minskats.

Hurbra har tidigare gått igenom utvecklingen för hushållens reala disponibla inkomster under 2026.

Men något verkar ändå ha hänt efter den 1 april.

Ökningstakten för frukt och grönt steg från 4,4 procent under 2025 till 8,6 procent under andra kvartalet 2026.

Det är en tydlig acceleration.

Så mycket borde momssänkningen sänka priset

En sänkning av matmomsen från 12 till 6 procent betyder inte att butikspriset automatiskt sjunker med 6 procent.

Om en vara kostar 100 kronor före moms blir priset med 12 procents moms 112 kronor.

Med 6 procents moms blir priset 106 kronor.

Skillnaden är 6 kronor, men räknat på det gamla konsumentpriset motsvarar det en sänkning på cirka 5,36 procent.

Det är den rena matematiska effekten om butikens pris före moms är helt oförändrat och hela momssänkningen förs vidare.

Jämförelsen med den faktiska utvecklingen är därför intressant.

Förändring	Procent
Teoretisk priseffekt av momssänkningen	−5,36 %
Fruktpriser, Q2 mot året före	−6,2 %
Grönsakspriser, Q2 mot året före	−7,6 %
Frukt- och gröntvolym, Q2 mot året före	+8,6 %
Frukt- och gröntvolym, första halvåret	+6,4 %
Dagligvaruhandelns volym, april–juni mot januari–mars	+2,9 %

Priserna på både frukt och grönsaker har alltså fallit mer än vad den rena momseffekten ensam motsvarar.

Det betyder inte automatiskt att ytterligare prissänkningar beror på konkurrens eller press från matkedjorna.

Frukt och grönt påverkas kraftigt av säsong, väder, skördar, valuta, energi, transporter och internationella råvarupriser.

Men för konsumenten är resultatet ändå tydligt: prisfallet har hittills varit större än själva momssänkningen.

Fler köper mer mat efter den 1 april

Det är inte bara frukt och grönt som visar en förändring.

SCB:s statistik för dagligvaruhandeln visar att den totala försäljningsvolymen under april, maj och juni låg 2,9 procent högre än under januari, februari och mars, kalenderkorrigerat och säsongrensat.

Redan i april ökade volymen 2,2 procent från mars.

SCB noterade då att en del konsumenter hade väntat med inköp för att kunna handla efter att momsen sänkts den 1 april.

I juni låg dagligvaruhandelns försäljningsvolym 5,3 procent högre än i juni 2025.

Det är en ganska stark signal om att lägre priser faktiskt har fått hushållen att köpa större mängder.

Däremot går det fortfarande inte att säga att svenskarna äter 8,6 procent mer frukt och grönt.

Dagligvaruindexet mäter såld vikt. Det omfattar bland annat färska, frysta, konserverade och torkade produkter.

Det säger inte hur mycket som faktiskt äts upp, hur matsvinnet utvecklas eller exakt vilka produkter som står bakom hela volymökningen.

Här har priserna fallit mest

Den stora skillnaden för hushållen syns när man tittar på enskilda varor.

Redan i april, den första månaden med den nya momsen, föll priserna kraftigt på flera vanliga produkter.

Vara	Prisförändring från mars till april
Gurka	−19,1 %
Bär	−18,5 %
Paprika	−10,5 %
Tropiska frukter	−10,4 %
Pasta	−9,2 %
Kaffe	−9,1 %
Smör	−9,0 %

Det här är betydligt större prisrörelser än momssänkningen ensam.

Men det visar också varför en enskild vara kan vara missvisande.

Samma månad steg priserna på blomkål och broccoli med 25,9 procent.

Säsong och tillgång kan alltså helt dominera momseffekten för en viss produkt under en viss månad.

Mer långsiktigt syns ändå flera tydliga vinnare.

Matpriskollens uppföljning av ordinariepriser på tiotusentals produkter visade i juni att potatis låg omkring 20 procent lägre än ett år tidigare.

Ost, smör, kvarg, olivolja, bryggkaffe, lök, mjukost, ris och lax låg ungefär 10–15 procent lägre.

Samtidigt blev inte allt billigare.

Lingon låg omkring 27 procent högre än året före, sej 16 procent högre och nötfärs 15 procent högre.

För hushållen innebär det att den faktiska vinsten av matmomsen varierar kraftigt beroende på vad som ligger i kundvagnen.

Den som köper mycket av varor som samtidigt fallit i grundpris får en betydligt större effekt än den rena momssänkningen.

Den som köper varor där råvarupriser eller andra kostnader stigit kan däremot se en betydligt mindre skillnad.

För den som vill jämföra prisnivåer mellan kedjor har Hurbra även gått igenom vilken matbutik som är billigast och bäst.

Momssänkningen kan ha påverkat priserna på fler sätt

Det finns ytterligare en möjlig effekt.

Livsmedelsföretagen uppgav den 27 augusti att sex av tio svenska livsmedelsproducenter hade fått ökade kostnader under första halvåret.

Samtidigt svarade två av tre företag att minst en stor dagligvaruaktör hade hänvisat till momssänkningen när den avvisat önskemål från leverantörer om högre priser.

Det är branschorganisationens egen undersökning och ska därför inte ses som ett bevis för hur hela marknaden fungerar.

Men uppgifterna pekar på att momssänkningen kan ha påverkat prisbildningen även indirekt.

När regeringen, medier och konsumenter följer matpriserna extra noga blir det svårare för både leverantörer och butiker att höja priserna utan att det uppmärksammas.

Det kan vara en av flera förklaringar till att vissa livsmedelspriser hittills fallit mer än de 5,36 procent som momssänkningen mekaniskt motsvarar.

Bakgrunden till den tillfälligt sänkta matmomsen och hur den hänger ihop med partiernas ekonomiska politik finns också i Hurbra:s genomgång av partiernas skattepolitik 2026.

Har momssänkningen ändrat svenskarnas matvanor?

Det korta svaret är: sannolikt till viss del, men statistiken räcker ännu inte för att slå fast hela effekten.

Det finns tre tydliga observationer.

Frukt- och gröntförsäljningen har nått sin högsta nivå sedan mätningarna började.

Ökningstakten har accelererat efter den 1 april.

Och den totala dagligvaruvolymen har också stigit när matpriserna blivit lägre.

Det är ett ganska starkt tecken på att hushållen reagerar på priset.

Men uppgången i frukt och grönt började långt före momssänkningen. Det går därför inte att ge hela äran åt reformen.

Det mest rimliga utifrån dagens statistik är att hushållens bättre ekonomi först satte igång återhämtningen och att den sänkta momsen därefter gav den ytterligare fart.

Den nya statistiken från Svensk Dagligvaruhandel visar därmed något mer intressant än bara rekordförsäljning.

Svenskarna köpte redan mer frukt och grönt.

När priserna sedan föll kraftigt ökade de ännu mer.