Mjällby är på väg mot en historisk resultatförsämring efter rekordguldet 2025. Hurbra har jämfört samtliga avslutade titelförsvar sedan 1990 – och bara AIK 2010 hade ett marginellt större ras efter 16 matcher. Om Mjällbys nuvarande poängtempo håller säsongen ut blir 2026 däremot den största fullbordade mästarkollapsen i hela materialet.
Domen: Mjällby är historisk tvåa efter 16 matcher
Mjällby vann Allsvenskan 2025 på 75 poäng, flest någonsin. Laget förlorade bara en match, vann 23 och hade 57–18 i målskillnad.
Efter 16 matcher 2026 är raden 5–5–6, målskillnaden 24–23 och poängskörden 20. Det motsvarar 1,25 poäng per match, exakt hälften av guldsäsongens 2,50.
I lägesbilden den 24 augusti låg Mjällby elva, men den haltande tabellen gör placeringen mindre användbar än vanligt. Därför har Hurbra jämfört varje regerande mästare efter lagets första 16 matcher, oavsett vilken kalenderomgång serien befann sig i.
Med den metoden var Mjällby 22 poäng bakom Sirius, som hade 42 poäng efter lika många matcher. AIK var 23 poäng bakom Helsingborg efter 16 matcher 2010. Tillsammans med AIK:s 15:e-plats och ännu lägre poängtempo räcker det för att hålla Mjällby precis bakom.
| Titelförsvar | Läget efter 16 matcher |
|---|---|
| 1. AIK 2010 | 15 poäng, plats 15/16, 0,94 PPG – index 61,8 |
| 2. Mjällby 2026 | 20 poäng, plats 11/16, 1,25 PPG – index 60,1 |
| 3. Djurgården 2004 | 19 poäng, plats 9/14, 1,19 PPG – index 58,5 |
| 4. Hammarby 2002 | 18 poäng, plats 11/14, 1,13 PPG – index 46,6 |
| 5. Malmö FF 2011 | 25 poäng, plats 8/16, 1,56 PPG – index 41,3 |
Skillnaden mellan AIK och Mjällby är så liten att slutsatsen bör uttryckas exakt: Mjällbys ras är inte störst ännu, men det tillhör redan samma extrema historiska skikt som AIK 2010.
Så fungerar Hurbra-indexet
Genomgången omfattar de 35 avslutade titelförsvaren från mästaren 1990 till mästaren 2024, plus Mjällbys pågående säsong. Mästarlag och historiska poäng har kontrollerats mot SvFF:s lista över svenska mästare, medan indexet räknas från lagens matchresultat.
Alla säsonger har räknats om till dagens trepoängssystem. Det gör olika tabellformat och antal matcher mer jämförbara. Åren 1990–1992, då Allsvenskan avgjordes med slutspel eller Mästerskapsserien, finns med i genomgången men får inte bära huvudrekordet. Den renaste jämförelseperioden börjar 1993.
Hurbra-indexet består av fem delar:
- 40 procent relativ försämring i poäng per match.
- 20 procent relativ försämring i segerandel.
- 20 procent förändring i målskillnad per match.
- 10 procent placeringsfall, justerat efter antalet lag i serien.
- 10 procent avstånd till serieledaren, omräknat till poäng per match.
Poängen får störst vikt eftersom den avgör tabellen. Placering och ledargap får mindre vikt eftersom de även påverkas av hur starka konkurrenterna är under den aktuella säsongen.
En kontroll där alla fem delar vägs lika ger samma topp tre: AIK 2010, Mjällby 2026 och Djurgården 2004. Mjällbys andraplats är alltså inte beroende av en enskild vikt i modellen.
Den stora förändringen finns i försvarsspelet
Mjällbys målproduktion har sjunkit från 1,90 till 1,50 mål per match. Det är ett tydligt tapp på 21 procent, men långt ifrån hela förklaringen.
Antalet insläppta mål har samtidigt ökat från 0,60 till 1,44 per match. Det är en uppgång på nästan 140 procent. Guldsäsongens målskillnad på +1,30 per match har reducerats till +0,06.
| Mått | Förändring 2025–2026 |
|---|---|
| Poäng per match | 2,50 till 1,25, –50,0 % |
| Segerandel | 76,7 till 31,3 %, –59,2 % relativt |
| Gjorda mål per match | 1,90 till 1,50, –21,1 % |
| Insläppta per match | 0,60 till 1,44, +139,6 % |
| Målskillnad per match | +1,30 till +0,06 |
Efter 16 matcher under guldåret hade Mjällby 37 poäng och 31–12 i målskillnad. Årets upplaga ligger alltså 17 poäng och 18 mål i målskillnad sämre vid samma matchpunkt.
Det visar också varför jämförelsen blir så extrem trots att Mjällby fortfarande befinner sig i tabellens nedre mitt och inte längst ner. Utgångspunkten är den högsta som något allsvenskt mästarlag har haft. Ett fall till ordinär allsvensk nivå blir enormt när det mäts relativt rekordåret.
AIK 2010 är fortfarande den fullbordade bottennoteringen
AIK tog 61 poäng och vann både Allsvenskan och Svenska Cupen 2009. Året därpå slutade laget elva med 35 poäng, tio segrar och negativ målskillnad.
Resultatfallet hade flera lager. Fjorton av de 18 ligasegrarna under guldåret kom med uddamålet. När små marginaler sedan vände försvann en stor del av utdelningen. Dessutom lämnade målvakten Daniel Örlund, mittbacken Jos Hooiveld, mittfältaren Jorge Ortiz och anfallaren Iván Obolo.
Guldtränaren Mikael Stahre lämnade redan i april. AIK hann därefter använda en interimslösning innan Alex Miller tog över. Parallellt spelade laget sex kvalmatcher i Europa mot Jeunesse Esch, Rosenborg och Levski Sofia.
AIK:s slutindex 2010 är 47,4, det högsta bland alla avslutade titelförsvar. Hammarby 2002 är tvåa på 39,3 och Djurgården 2004 trea på 36,8.
| Avslutat titelförsvar | Slutresultat och index |
|---|---|
| 1. AIK 2010 | 35 poäng, plats 11/16 – 47,4 |
| 2. Hammarby 2002 | 32 poäng, plats 9/14 – 39,3 |
| 3. Djurgården 2004 | 41 poäng, plats 4/14 – 36,8 |
| 4. Malmö FF 2025 | 49 poäng, plats 6/16 – 34,9 |
| 5. Djurgården 2006 | 40 poäng, plats 6/14 – 33,2 |
Mjällbys nuvarande takt skulle ge 37 eller 38 poäng och ett projicerat index omkring 60. Det är inte en prognos om exakt slutplacering, men det visar storleksordningen: om inget förändras blir AIK:s bottenrekord passerat med tydlig marginal.
Djurgården 2004 visar att raset fortfarande går att stoppa
Djurgårdens start 2004 var nästan lika svag relativt guldsäsongen som Mjällbys är nu. Laget hade 19 poäng efter 16 matcher och låg nia i en serie med 14 lag.
Bakom fallet fanns en spelaromsättning som var större än Mjällbys. Bara fyra spelare från premiärelvan 2003 fanns kvar i motsvarande lag våren därpå. Kim Källström, Johan Elmander, Mikael Dorsin och Andreas Johansson var några av dem som hade försvunnit.
Guldtränaren Sören Åkeby lämnade direkt efter titeln. Zoran Lukic blev ensam ansvarig men avgick efter tolv matcher, varefter Kjell Jonevret tog över. Djurgården spelade också fyra Champions League-kvalmatcher och mötte Juventus.
Trots det slutade laget fyra. De sista tio matcherna gav 22 poäng och positiv målskillnad. Djurgården gick därför från tredje värsta 16-matchersras i Hurbra-indexet till tredje värsta avslutade fall – fortfarande kraftigt, men långt mindre dramatiskt än det såg ut under sommaren.
Det är den historiska väg Mjällby behöver följa: inte tillbaka till guldstrid, utan en tillräckligt stark höst för att förändra helhetsbilden.
Europaspel kan förvärra raset – men skapade det inte
Europabelastningen är den mest uppenbara förklaringen till Mjällbys svaga sommar, men tidslinjen visar att den inte kan förklara hela säsongen.
När den första Europamatchen spelades den 21 juli hade Mjällby redan gjort 13 allsvenska matcher och tagit 17 poäng. Tempot var 1,31 poäng per match, nästan 48 procent under guldsäsongens nivå. De första tio ligamatcherna, långt före det täta kvalandet, gav 15 poäng.
Europa har snarare gjort det svårare att starta återhämtningen. Sedan kvalet började har tre allsvenska matcher gett tre poäng. Samtidigt har laget mött Lincoln Red Imps två gånger, Slovan Bratislava två gånger och Salzburg en gång.
Efter 0–1 i det första mötet med Salzburg spelas returen den 27 augusti. Mjällby är garanterat fortsatt Europaspel: seger i dubbelmötet ger Europa League, förlust Conference League.
Det innebär sex ytterligare ligafasmatcher i Conference League eller åtta i Europa League. Tre respektive fyra av dem ligger före den allsvenska slutomgången.
Den omedelbara belastningen är ännu tydligare. Salzburg-returen följs av två matcher mot Djurgården, därefter IFK Göteborg och Häcken. Det blir fem matcher på 16 dagar. I Hurbra:s analys av återstående allsvenska spelscheman har Mjällby det tredje lättaste rena ligaprogrammet, men faller till nionde plats när Europabelastningen räknas in.
Europa är därför en rimlig förstärkare av raset och ett hinder för höstens återhämtning. Det är däremot inte grundorsaken, eftersom poängtappet var etablerat innan kvalet började.
Tränarskiftet och spelarförlusterna träffade fyra nyckelfunktioner
Anders Torstensson lämnade huvudtränarrollen efter guldet och blev teknisk chef. Assisterande Karl Marius Aksum tog över laget. Det var en planerad intern succession, inte ett fullständigt ledarbrott, men ansvaret under matcher och den dagliga hierarkin förändrades ändå.
Spelaromsättningen har samtidigt träffat centrala delar av guldlaget:
- Noel Törnqvist, utsedd till Allsvenskans bästa målvakt 2025, lämnade för Como efter säsongen.
- Herman Johansson såldes till FC Dallas efter sju mål och lagledande åtta assist under guldåret.
- Elliot Stroud såldes till Hull mitt under Europakvalet i augusti.
- Abdoulie Manneh, som Mjällby beskrev som en avgörande faktor 2025, lånades ut till Cercle Brugge tre dagar senare.
Mannehs flytt till Cercle Brugge och Strouds omedelbara övergång kom i den period då matcherna låg som tätast. Det är inte en lika omfattande startelverotation som Djurgården upplevde 2004, men förlusterna träffar guldmålvakten, båda kanternas produktion och den offensiva bredden.
Ekonomin är stark – och cuptiteln nyanserar krisbilden
Mjällbys fall kan inte förklaras med ekonomiskt sönderfall. Klubben redovisade omkring 121,9 miljoner kronor i intäkter för 2025, ett resultat på 10,2 miljoner och ett eget kapital runt 56 miljoner.
Kostnaderna steg samtidigt från 70,7 till 112 miljoner kronor. Budgeten för 2026 visade underskott om spelarförsäljningar och Europaintäkter räknades bort. Det säger något om klubbens modell: ekonomin är robust, men fortsatt spelarutveckling och försäljning är en del av förutsättningarna.
Det garanterade Europaspelet innebär minst omkring 40 miljoner kronor i UEFA-prispengar. Mjällby är alltså ekonomiskt bättre rustat än före guldet, även om samma Europaresa innebär en kortsiktig belastning på en mindre organisation och spelartrupp.
Det är också missvisande att beskriva hela 2026 som ett sammanbrott. Mjällby har vunnit Svenska Cupen efter 4–0 mot Malmö FF i kvartsfinal, 3–0 mot GAIS i semifinal och 2–1 mot Hammarby i final. Laget har dessutom säkrat europeisk ligafas.
Det historiska raset gäller Allsvenskan – inte klubbens samlade sportsliga resultat.
Mjällby behöver minst 24 poäng till för att undvika PPG-rekordet
Eftersom guldsäsongen gav 75 poäng går den relativa försämringen att räkna exakt. För att få ett mindre PPG-fall än AIK:s 42,6 procent måste Mjällby nå minst 44 poäng.
Det betyder 24 poäng på de sista 14 matcherna, motsvarande 1,71 poäng per match. En möjlig resultatrad är sju segrar, tre oavgjorda och fyra förluster.
| Slutpoäng | Vad som krävs under de sista 14 |
|---|---|
| 38 | 18 poäng, exempelvis 5–3–6. Nuvarande takt och värre PPG-fall än alla avslutade titelförsvar. |
| 44 | 24 poäng, exempelvis 7–3–4. Undviker ett större PPG-fall än AIK 2010. |
| 50 | 30 poäng, exempelvis 9–3–2. Tangerar Hammarby 2002:s relativa PPG-fall. |
| 51 | 31 poäng, exempelvis 10–1–3. Blir bättre än Hammarby på PPG-delen. |
| 54 | 34 poäng, exempelvis 11–1–2. Blir bättre än Djurgården 2004 på PPG-delen. |
Gränsen på 44 poäng gäller bara poängtempot. Slutplacering, målskillnad och avstånd till ledaren ingår också i hela Hurbra-indexet. Ett Mjällby som når 44 poäng men stannar runt tionde plats med nästan neutral målskillnad kan därför fortfarande få ett högre totalindex än AIK 2010.
Vid 50 poäng och en placering omkring sjätteplats skulle Mjällby sannolikt lämna rekordnivån men fortfarande tillhöra de två–tre största fallen. Runt 54 poäng, positiv tvåsiffrig målskillnad och en placering nära topp fyra skulle raset snarare hamna omkring femte plats i den historiska rankingen.
Det realistiska räddningsintervallet är därför inte bara 44 poäng. För att på allvar lämna gruppen med de allra största mästartappen behöver Mjällby sannolikt ta 30–34 poäng av 42 möjliga under avslutningen.
Nuvarande takt skulle ge det största raset sedan 1990
Efter 16 matcher är svaret fortfarande AIK 2010 – med knapp marginal. AIK hade färre poäng, sämre placering och större avstånd till ledaren. Mjällbys större fall i målskillnad och segerandel räcker inte riktigt för att väga upp det.
Men AIK förbättrades under andra halvan av 2010 och nådde 35 poäng. Mjällby ligger just nu på en sluttakt kring 37–38 poäng efter att ha kommit från ett betydligt starkare guldår. Det gör den relativa helårsförsämringen större.
Mjällby har fortfarande 14 matcher på sig att ändra domen, precis som Djurgården gjorde 2004. Det kommer i så fall kräva en återstående allsvensk höst på minst 1,71 poäng per match för att undvika det rena PPG-rekordet – och troligen över 2,1 poäng per match för att inte sluta bland de allra största helhetskollapserna.
Det ska göras samtidigt som klubben för första gången hanterar en europeisk ligafas. Rekordguldet har redan fått en historiskt svag uppföljare. De sista 14 matcherna avgör om Mjällby stannar som tvåa bakom AIK 2010 eller faktiskt fullbordar det största mästartappet i modern allsvensk historia.