Vanliga användare kan få nazistiskt och högerextremt innehåll i sitt Tiktok-flöde mycket snabbt, utan att själva söka efter, gilla eller kommentera sådant material. Det visar en ny granskning från P3 Nyheter inför valet. Men testet bygger på åtta fiktiva profiler och räcker inte för att säga hur vanligt fenomenet är bland svenska Tiktok-användare i stort.
P3 Nyheter skapade åtta fiktiva användare som skulle motsvara första- och andragångsväljare och följde vad de fick upp i sina flöden på Tiktok och Instagram.
Totalt analyserades över 10 000 inlägg.
Resultatet visar att flera av profilerna på Tiktok fick nazistiskt och högerextremt innehåll redan bland sina första hundra klipp. Det skedde trots att profilerna inte hade sökt efter, gillat eller kommenterat sådant innehåll.
Tre av profilerna som fick den typen av material tidigt var placerade på landsbygden.
Granskningen publiceras den 25 augusti, dagen före att förtidsröstningen inför riksdagsvalet öppnar.
Nästan en tredjedel av det politiska innehållet
P3 använde ett AI-baserat analysverktyg utvecklat inom Sveriges Radio för att gå igenom materialet.
Redaktionen kontrollerade därefter hundratals exempel och granskade även de första 1 600 inläggen manuellt.
I det politiska innehåll som de fiktiva Tiktok-profilerna fick upp klassificerades nästan en tredjedel som innehåll med hat, uppvigling, våldsromantisering eller mycket grova kränkningar.
På Instagram låg motsvarande andel på nästan en femtedel.
Det betyder däremot inte att en tredjedel av allt politiskt innehåll på Tiktok ser ut så.
Siffran gäller det politiska innehåll som dök upp i just P3:s experiment med åtta profiler.
Därför behövs ingen like för att påverka flödet
En central del av granskningen är att profilerna inte aktivt sökte efter extremistiskt material och inte heller gillade eller kommenterade sådana klipp.
Det betyder ändå inte att användarna lämnar Tiktok utan signaler.
Tiktok beskriver själv att rekommendationerna i För dig-flödet bland annat påverkas av hur länge en användare tittar på ett klipp, om videon ses färdigt eller hoppas över och vilka typer av innehåll användaren tidigare har interagerat med.
Även språk, plats och andra användaruppgifter kan påverka rekommendationerna.
En användare behöver alltså inte trycka på gilla-knappen för att plattformen ska börja lära sig vad personen stannar vid.
Det är en viktig förklaring till varför ett Tiktok-flöde kan förändras snabbt.
P3:s granskning visar däremot inte vilken enskild signal som gjorde att just de testade profilerna började få nazistiskt eller högerextremt innehåll.
Det här visar granskningen – och det här visar den inte
| P3:s resultat | Vad man kan dra för slutsats |
|---|---|
| Flera profiler fick högerextremt eller nazistiskt innehåll bland sina första 100 klipp | Sådant innehåll kan nå nya användare mycket tidigt |
| Profilerna hade inte sökt efter, gillat eller kommenterat extremt innehåll | Aktivt stöd för innehållet behövs inte för att exponering ska kunna ske |
| Tre landsbygdsprofiler fick sådant innehåll | Resultatet finns i testet, men bevisar inte att landsbygdsanvändare generellt löper större risk |
| Nästan en tredjedel av det politiska Tiktok-materialet fick mycket grova klassificeringar | Andelen gäller P3:s undersökta flöden, inte hela Tiktok |
| Åtta profiler användes | Experimentet kan visa vad som kan hända, men inte hur vanligt det är i hela Sverige |
| Extremt material dök upp | Granskningen visar inte att användarna radikaliserades eller ändrade hur de tänkte rösta |
Skillnaden är viktig.
P3 har kunnat dokumentera att problemet förekommer. Granskningen är betydligt svagare som underlag för att räkna ut hur stor risken är för en genomsnittlig svensk användare.
Tiktok: För litet underlag
Tiktok invänder mot att dra breda slutsatser från granskningen.
Bolagets nordiska kommunikationsansvarige Lukasz Lindell pekar på att experimentet bygger på åtta telefoner och ett begränsat antal användarprofiler.
Enligt Tiktok är underlaget därför för litet för att säga hur plattformen fungerar generellt.
Företaget framhåller också att inget modereringssystem är perfekt och att extremistiska aktörer hela tiden försöker hitta sätt att kringgå plattformarnas regler.
Det är en relevant invändning mot försök att beskriva P3:s siffror som representativa för alla användare.
Den förändrar däremot inte vad experimentet faktiskt dokumenterar: flera nya konton fick sådant material tidigt trots att användarna inte hade aktivt sökt sig till det.
Tiktok förbjuder hatiska ideologier
Tiktoks egna regler förbjuder bland annat främjande av hatiska ideologier, stöd till våldsamma eller hatiska organisationer och innehåll som glorifierar våld.
Det finns samtidigt undantag för exempelvis journalistiskt, dokumentärt, utbildande och kritiskt innehåll.
Det går därför inte att utifrån P3:s sammanfattade material säga att varje klipp som klassificerades som nazistiskt, högerextremt eller våldsromantiserande automatiskt bröt mot Tiktoks regler.
Men granskningen väcker en annan fråga: hur effektivt rekommendationssystemet hindrar extremistiskt material från att spridas till människor som inte själva har efterfrågat det.
Tiktok har inför det svenska valet presenterat särskilda åtgärder med bland annat en valgrupp, samarbete med Valmyndigheten, faktagranskning och märkning av AI-genererat innehåll.
Betalda politiska annonser är fortsatt förbjudna på plattformen.
Nästan varannan förstagångsväljare möter politik på Tiktok
Tidpunkten gör granskningen särskilt relevant.
P3 publicerade den den 25 augusti. Den svenska förtidsröstningen börjar den 26 augusti och valdagen är den 13 september.
För unga väljare är Tiktok dessutom redan en viktig plats för politiskt innehåll.
Internetstiftelsens Valspecial 2026 visar att nästan varannan förstagångsväljare tar del av politiskt innehåll på Tiktok.
32 procent av förstagångsväljarna uppgav att Tiktok är en viktig kanal för politisk information.
Det betyder att algoritmens rekommendationer inte bara avgör vilken underhållning som visas.
För många unga väljare påverkar rekommendationssystemet också vilken politisk information, vilka debatter och vilka politiska aktörer de över huvud taget möter.
Frågan om hur snabbt ett flöde kan styras åt ett visst håll blir därför betydligt större under en valrörelse.
Forskning har också hittat politiskt skeva flöden
P3:s svenska experiment är litet, men frågan om politiska rekommendationer på Tiktok har också undersökts i betydligt större studier.
En studie publicerad i Nature 2026 genomförde 323 kontrollerade experiment på Tiktok under det amerikanska presidentvalet 2024 och analyserade mer än 280 000 rekommendationer.
Forskarna hittade systematiska skillnader i vilken politisk information olika profiler fick se.
De kunde däremot inte slå fast exakt hur stor del av skillnaderna som berodde på själva algoritmen och hur stor del som exempelvis berodde på vilket innehåll som fanns tillgängligt på plattformen.
Studien bevisar alltså inte P3:s resultat om högerextremism i Sverige, men visar att det finns ett bredare forskningsstöd för att algoritmiska flöden kan ge olika användare tydligt olika politiska informationsmiljöer.
Granskningen visar en risk – inte hur stor den är
Det mest uppseendeväckande i P3:s granskning är därför inte procentsiffran i sig.
Det är hastigheten.
Nya användare behövde i vissa fall bara ta sig igenom en liten del av sitt första Tiktok-flöde innan nazistiskt och högerextremt material dök upp.
Det skedde utan att de själva hade sökt efter eller uttryckligen visat stöd för sådant innehåll.
Samtidigt finns en tydlig gräns för vad experimentet kan säga. Åtta fiktiva användare är för få för att fastställa hur en typisk svensk väljares Tiktok-flöde ser ut eller hur ofta extremistiskt material rekommenderas.
Granskningen visar därför framför allt att exponeringen kan ske snabbt.
Mitt under en valrörelse, när hundratusentals unga svenskar använder samma algoritmiska flöden för att ta del av politik, är redan det ett resultat som väcker stora frågor om vem som i praktiken styr vad väljarna får se.
Läs också: Så fungerar debatten om en 15-årsgräns för sociala medier.