Över 600 anmälningar har kommit in till Konsumentverket mot kosttillskottsföretaget Norwegian Lab. Flera kunder beskriver hur ett billigt provpaket följts av ett abonnemang och fakturor på omkring 2 000 kronor som de inte anser sig ha beställt. Men om fakturan måste betalas avgörs av vad kunden faktiskt informerades om och accepterade när beställningen gjordes.

Norwegian Lab har hamnat under hård kritik efter nya uppgifter om mängden svenska konsumenter som vänt sig till Konsumentverket.

P4 Värmland rapporterade den 25 augusti att myndigheten fått in över 600 anmälningar mot företaget. I Norge är problemen också omfattande. Enligt radion har norska Forbrukerrådet fått över 800 ärenden kopplade till Norwegian Lab.

Bakom många av klagomålen finns samma grundläggande konflikt.

Kunden uppfattar att han eller hon beställt ett billigt prov eller en första försändelse. En tid senare kommer ytterligare kosttillskott tillsammans med en betydligt större faktura. Företaget betraktar däremot köpet som starten på ett löpande abonnemang.

Frågan är därför inte bara vad som står på fakturan.

Det avgörande är vad kunden faktiskt fick veta innan beställningen genomfördes.

Från 99 kronor till faktura på nära 2 000

Norwegian Lab säljer flera kosttillskott genom en abonnemangsmodell.

Ett tydligt exempel är produkten Craveless. Ett första 30-dagarspaket marknadsförs för 99 kronor. Därefter innebär abonnemanget enligt de aktuella villkoren att kunden får en fyramånadersleverans för 1 996 kronor, motsvarande 499 kronor per månad.

För T-Complex ser upplägget liknande ut. Den första försändelsen erbjuds till ett introduktionspris, medan nästa leverans enligt de aktuella villkoren omfattar fyra månader och kostar 2 316 kronor.

Norwegian Lab skriver i sina villkor att produkterna säljs genom abonnemang och att nya leveranser därefter skickas automatiskt.

Det är just steget mellan det billiga första erbjudandet och den betydligt större följdfakturan som återkommer i kundernas klagomål.

P4 berättar bland annat om en 79-årig kvinna som säger att hon fick en prenumeration mot sin vilja och därefter en faktura på nära 2 000 kronor.

Norwegian Lab har inte velat ställa upp på intervju med P4 men skriver till radion att företaget tar återkopplingen på allvar.

Över 600 anmälningar betyder inte 600 konstaterade lagbrott

Det är viktigt att skilja mellan en anmälan till Konsumentverket och ett beslut om att ett företag faktiskt har brutit mot lagen.

En anmälan är framför allt information till myndigheten.

Konsumentverket använder uppgifterna för att upptäcka återkommande konsumentproblem och avgöra vilka företag och affärsmetoder som bör granskas närmare.

Det betyder att de över 600 anmälningarna visar att väldigt många konsumenter har reagerat på Norwegian Labs försäljning.

De innebär däremot inte automatiskt att samtliga avtal är ogiltiga eller att varje kund har fått exakt samma information.

Det är en viktig skillnad eftersom Norwegian Labs nuvarande beställningsvillkor på flera ställen tydligt beskriver att det handlar om prenumerationer.

Problemet kan därför se olika ut från kund till kund.

Konsumentverket: företaget måste kunna visa att ett avtal finns

Ett aktuellt ärende hos Konsumentverket illustrerar tvisten.

En konsument uppgav att hon hade beställt ett provpaket från Norwegian Lab för 99 kronor. Senare kom ett nytt paket och en faktura på 1 996 kronor.

Konsumentverkets besked är att kunden inte automatiskt är skyldig att betala bara för att företaget hävdar att ett abonnemang ingåtts.

Om det inte framgick tydligt vid beställningen att provpaketet innebar en löpande prenumeration måste företaget kunna visa vilken information kunden fick och att kunden faktiskt accepterade abonnemanget.

Det är en central princip.

Ett företag kan inte skapa betalningsskyldighet enbart genom att i efterhand hänvisa till att villkoren funnits någonstans på en webbplats.

Men dagens ordertext kan vara betydligt tydligare

Samtidigt finns det en viktig komplikation.

I en följdfråga till Konsumentverket den 20 augusti beskrev en annan konsument den information han fått när han beställde T-Complex.

Där stod enligt konsumenten uttryckligen att det handlade om en prenumeration, att den första försändelsen kostade 99 kronor och att följande leveranser automatiskt skulle skickas var fjärde månad för 2 316 kronor.

Utifrån den beskrivningen ansåg Konsumentverket att informationen verkade ha varit tydlig.

Det innebär att man inte kan utgå från att samtliga av de över 600 svenska anmälningarna gäller exakt samma beställningsflöde.

Norwegian Lab kan ha ändrat hur erbjudandena presenteras. Olika produkter kan också ha sålts på olika sätt och via olika kanaler.

För varje enskild kund blir därför frågan:

Vad stod faktiskt på skärmen, i orderbekräftelsen eller i den skriftliga accepten när köpet gjordes?

När blir ett abonnemang bindande på nätet?

Vid köp på nätet ställer distansavtalslagen tydliga krav.

Om en beställning innebär att konsumenten blir skyldig att betala måste företaget tydliggöra det innan beställningen genomförs.

Konsumenten måste också uttryckligen acceptera betalningsskyldigheten.

Det betyder att det inte räcker att ett företag exempelvis skriver fullständiga abonnemangsvillkor långt ned på en annan sida och sedan utformar själva erbjudandet så att kunden rimligen uppfattar det som ett engångsköp.

Om prenumerationen däremot presenteras tydligt direkt vid beställningen och kunden aktivt genomför köpet kan ett bindande avtal finnas.

Det är därför skärmdumpar, orderbekräftelser och mejl kan bli avgörande vid en tvist.

Särskilda regler om företaget ringer upp dig

Reglerna är ännu hårdare när ett företag själv tar initiativ till ett säljsamtal.

Vid telefonförsäljning räcker inte ett muntligt ja under samtalet.

Efter samtalet måste företaget lämna sitt erbjudande i skriftlig eller annan varaktig form och konsumenten måste därefter skriftligen acceptera erbjudandet.

Om den skriftliga accepten saknas är konsumenten inte bunden av avtalet.

Det är relevant i Norwegian Lab-fallet eftersom norska Forbrukerrådet tidigare beskrivit konsumenter som blivit uppringda och uppfattat att de deltagit i exempelvis en utlottning, men därefter ansett sig ha blivit registrerade för kosttillskottsabonnemang.

Problemen har varit stora även i Norge

Norwegian Lab är ett norskt bolag och mängden klagomål är stor även på hemmamarknaden.

Forbrukerrådet registrerade 587 konsumentkontakter om Norwegian Lab under 2025, jämfört med 341 året före.

Det motsvarar en ökning med drygt 72 procent.

I ett brev till den norska regeringen i februari 2026 uppgav Forbrukerrådet dessutom att omkring 1 400 konsumentkontakter om Norwegian Lab hade registrerats sedan 2022.

Myndigheten har beskrivit problem kring bland annat abonnemang, uppsägningar, kundservice och vad konsumenter uppfattat att de faktiskt tackat ja till.

Siffrorna går inte helt att jämföra rakt av eftersom olika uppgifter omfattar olika tidsperioder och typer av ärenden.

Men de visar att kritiken mot Norwegian Labs försäljningsmodell inte är ett isolerat svenskt fenomen.

Vad kan Konsumentverket göra mot Norwegian Lab?

Konsumentverket avgör normalt inte vem som har rätt i en enskild fakturatvist.

Myndighetens roll är bredare.

Om ett stort antal anmälningar pekar på samma problem kan Konsumentverket inleda tillsyn mot företaget och granska exempelvis marknadsföring, beställningsflöden och avtalsvillkor.

Företaget får då möjlighet att svara och kan ändra sitt agerande.

Om problemet inte löses kan Konsumentombudsmannen, KO, driva frågan vidare.

Ett företag kan bland annat förbjudas att fortsätta med viss marknadsföring eller tvingas lämna information som tidigare har saknats.

Sådana beslut kan förenas med vite.

Vid allvarliga överträdelser av marknadsföringslagen kan domstol dessutom besluta om marknadsstörningsavgift. Den kan som mest uppgå till fyra procent av företagets omsättning föregående räkenskapsår.

Konsumentverket kan också ingripa mot oskäliga avtalsvillkor.

Men myndigheten kommer inte att ringa Norwegian Lab och stryka just din faktura.

Den delen måste konsumenten själv hantera.

Så gör du om du får en faktura för ett abonnemang du inte beställt

Det första du bör göra är att inte ignorera fakturan.

Kontakta Norwegian Lab skriftligen och be företaget visa när och hur du ingick abonnemanget.

Be gärna om den information som visades när du beställde, orderbekräftelsen och annan dokumentation som visar att du accepterat både prenumerationen och kostnaden.

Om du anser att något avtal inte finns ska du bestrida fakturan skriftligen.

Det kan räcka att tydligt skriva att du bestrider betalningskravet eftersom du inte anser dig ha ingått det abonnemangsavtal företaget hänvisar till.

Spara kopian.

Om företaget ringt upp dig bör du också kontrollera om du verkligen lämnat den skriftliga accept som krävs efter telefonsamtalet.

Har du ångerrätt?

Om det faktiskt finns ett giltigt distansavtal kan du ändå ha rätt att ångra köpet.

Vid distansköp finns normalt 14 dagars ångerrätt.

När det gäller varor börjar perioden normalt räknas från när konsumenten fått varan.

Det betyder att även den som juridiskt har beställt ett abonnemang kan ha möjlighet att ta sig ur det om ångerrätten används i tid.

Det är däremot något annat än att hävda att något avtal aldrig ingicks.

De två invändningarna bör hållas isär:

antingen säger du att du aldrig accepterade abonnemanget, eller så använder du din ångerrätt för ett avtal som faktiskt finns.

Om fakturan går vidare till inkasso

Ett bestridet krav kan ändå fortsätta vidare i processen.

Får du ett inkassokrav för en faktura som du anser är felaktig bör du även bestrida kravet hos inkassobolaget och hänvisa till att fakturan redan är bestridd.

Om du därefter får ett betalningsföreläggande från Kronofogden är det särskilt viktigt att agera.

Ignorera inte brevet.

Bekräfta att du tagit emot det och invänd inom den tid som anges om du anser att kravet är felaktigt.

Kronofogden avgör inte automatiskt att företaget har rätt bara för att ett krav skickats dit.

Om du invänder och företaget vill fortsätta driva saken kan tvisten behöva avgöras i domstol.

ARN kan pröva tvisten

Om Norwegian Lab står fast vid sitt krav trots att du har klagat kan ärendet i vissa fall tas vidare till Allmänna reklamationsnämnden, ARN.

Prenumerationstvister kan prövas inom ARN:s allmänna område.

Värdegränsen är 750 kronor och anmälan ska normalt göras inom ett år från första gången konsumenten klagade till företaget.

Eftersom Norwegian Lab är norskt kan även Konsument Europa vara relevant. De hjälper svenska konsumenter med rådgivning vid gränsöverskridande konsumenttvister inom bland annat EU och Norge.

Norwegian Lab säger att informationen är tydlig

Norwegian Lab har tidigare försvarat sin försäljningsmodell.

Bolaget har uppgett att kunder får information om priser, abonnemangsvillkor och ångerrätt både före och efter beställningen och att orderbekräftelsen förklarar abonnemanget och hur det avslutas.

Företaget har också sagt att det kontinuerligt arbetar med att förbättra tydligheten och kundservicen.

Efter de nya uppgifterna den 25 augusti har Norwegian Lab skriftligt meddelat P4 att bolaget tar återkopplingen på allvar.

Det förändrar inte den grundläggande konflikten.

Hundratals svenska konsumenter har vänt sig till Konsumentverket efter kontakter med Norwegian Lab. Samtidigt visar bolagets nuvarande villkor att abonnemanget i flera fall beskrivs uttryckligt.

För den som får en oväntad faktura är därför den viktigaste frågan inte om Norwegian Lab normalt säljer abonnemang.

Det gör bolaget.

Frågan är om just du tydligt informerades om abonnemanget och faktiskt accepterade det innan beställningen blev bindande.