Sverige hade drygt 350 000 inskrivna arbetslösa i juli 2026. Ändå konkurrerar arbetsgivare i flera kommuner om en mycket liten grupp personer med rätt utbildning och erfarenhet. Hurbra:s nya kompetensgapindex visar att Gnosjö har landets största samlade obalans, medan Norrbotten är regionen där bristen är bredast.
I juli fanns 56 613 jobb som fortfarande gick att söka vid månadens slut. Det motsvarar ungefär 16 lediga jobb per 100 inskrivna arbetslösa. Men rikssiffran säger nästan ingenting om den verkliga matchningen.
En arbetslös administratör i Malmö löser inte bristen på byggpersonal i Kiruna. En ledig IT-specialist i Stockholm kan inte automatiskt ta ett vårdjobb på Gotland. Och även när rätt kompetens finns kan avstånd, bostadsbrist och svaga pendlingsmöjligheter hindra matchningen.
Hurbra-indexet kombinerar därför lokala jobb och arbetslöshet med yrkesannonser, befintlig sektorsarbetskraft, relevant utbildningsbakgrund, Arbetsförmedlingens bristbedömningar, åldersstruktur, pendling och befolkningsutveckling.
Kommunerna med störst kompetensgap 2026
Huvudrankingen omfattar kommuner med minst 50 aktuella jobb och 100 inskrivna arbetslösa. Gränsen minskar risken för att ett fåtal annonser ger extrema resultat i mycket små kommuner.
| Kommun | Hurbra-index och lokalt jobbtryck |
|---|---|
| 1. Gnosjö | 91,7. 67 jobb och 205 arbetslösa. Industri är den tydligaste bristsektorn. |
| 2. Gällivare | 87,8. 199 jobb och 180 arbetslösa. Särskilt starkt gap inom skola. |
| 3. Kiruna | 86,7. 347 jobb och 286 arbetslösa. Byggbristen dominerar. |
| 4. Boden | 86,7. 383 jobb och 464 arbetslösa. Högt byggtryck och bostadsunderskott. |
| 5. Vetlanda | 85,9. 362 jobb och 773 arbetslösa. Industrin driver gapet. |
| 6. Luleå | 85,8. 892 jobb och 1 551 arbetslösa. Vård och omsorg sticker ut. |
| 7. Värnamo | 84,5. 317 jobb och 772 arbetslösa. Ett uthålligt industrigap. |
| 8. Arboga | 83,0. 174 jobb och 455 arbetslösa. IT ger den starkaste sektorssignalen. |
| 9. Falun | 82,8. 369 jobb och 1 073 arbetslösa. Vård och omsorg väger tungt. |
| 10. Karlskoga | 82,8. 262 jobb och 838 arbetslösa. Oväntat starkt IT-tryck. |
| 11. Piteå | 82,4. 279 jobb och 674 arbetslösa. Bygg och bostäder är nyckelfrågor. |
| 12. Ludvika | 81,4. 254 jobb och 764 arbetslösa. Liten lokal IT-bas möter tydlig efterfrågan. |
| 13. Åre | 80,2. 176 jobb och 257 arbetslösa. Vård och omsorg samt bostadsbrist. |
| 14. Falkenberg | 79,7. 498 jobb och 1 025 arbetslösa. Industrigap trots större arbetsmarknad. |
| 15. Malung-Sälen | 79,5. 201 jobb och 178 arbetslösa. Högt men säsongspräglat tryck. |
| 16. Östersund | 79,1. 402 jobb och 1 466 arbetslösa. Vård och omsorg dominerar. |
| 17. Umeå | 79,0. 866 jobb och 2 869 arbetslösa. Vård, skola och IT bidrar. |
| 18. Skellefteå | 78,8. 716 jobb och 1 916 arbetslösa. Byggmarknaden ger störst utslag. |
| 19. Örnsköldsvik | 78,7. 379 jobb och 1 307 arbetslösa. Vård och omsorg är svagaste länken. |
| 20. Kalix | 78,7. 96 jobb och 314 arbetslösa. Vårdbrist kombineras med minskande befolkning. |
Gnosjö når förstaplatsen utan att ha den mest extrema enkla kvoten mellan jobb och arbetslösa. Förklaringen är att flera strukturella problem sammanfaller. Industriföretagen söker kompetens från en tunn regional reserv, nästan hälften av kommunens arbetstillfällen fylls redan av inpendlare och befolkningen har minskat med 6,3 procent sedan 2020.
Gällivare och Kiruna har fler aktuella jobb än inskrivna arbetslösa. Där är obalansen dessutom spridd över flera yrkesområden. Att bara räkna arbetslösa räcker därför inte: många av dem kan sakna den utbildning, legitimation eller erfarenhet som de lediga tjänsterna kräver.
Norrbotten har Sveriges bredaste kompetensgap
På regionnivå är Norrbotten tydlig etta. Länet får höga delresultat inom vård, bygg, skola, transport och IT. Dalarna följer som tvåa med en bredare blandning av vård-, bygg-, skol- och IT-brist, medan Gotland hamnar trea genom kombinationen liten arbetskraftsreserv, hög pensionsrisk och svaga möjligheter till inpendling.
| Region | Regionalt gapindex |
|---|---|
| 1. Norrbotten | 82,6. Mycket högt inom vård, bygg och skola och starkt även inom IT och transport. |
| 2. Dalarna | 70,1. Ett brett underskott snarare än en enda dominerande bransch. |
| 3. Gotland | 67,4. Liten matchad reserv, hög pensionsrisk och geografisk isolering. |
| 4. Jämtland | 66,4. Vård, skola och IT pressas av små lokala arbetsmarknader. |
| 5. Västerbotten | 65,4. Vård, bygg, transport och skola står för de största gapen. |
| 6. Västernorrland | 63,0. Vård, bygg, skola och IT kombineras med åldrande arbetskraft. |
| 7. Jönköping | 61,2. Landets tydligaste industri- och transportkombination. |
| 8. Östergötland | 56,9. IT är den klara spetsen, främst i Linköping och Norrköping. |
| 9. Stockholm | 50,8. Stor volym men också större reserv; bygg, transport och IT sticker ut. |
| 10. Kalmar | 49,9. Industri, bygg och skola förenas med relativt hög pensionsrisk. |
Rankingen ska inte läsas som om olika yrken vore utbytbara. Regionindexet visar i hur många delar av arbetsmarknaden obalansen är stor. Därför följer också sex separata sektorrankningar.
Vård och omsorg: mycket få matchade sökande i norr och på Gotland
Vård och omsorg är det största analyserade fältet med 9 850 aktiva annonser och drygt 17 400 angivna tjänster vid mättillfället. Luleå får högst sektorindex, men Gotland har den kanske mest bekymmersamma kombinationen: högt annonstryck, få arbetslösa med relevant utbildning och nästan var femte anställd i sektorn i åldern 60–69 år.
| Kommun | Vård- och omsorgsindex |
|---|---|
| 1. Luleå | 98,0. 165 annonser och 22,5 annonser per 1 000 sektorsanställda. |
| 2. Östersund | 93,5. 119 annonser och en mycket liten regional reserv. |
| 3. Gotland | 91,5. 112 annonser samt mycket hög pensionsrisk. |
| 4. Sundsvall | 90,7. 151 annonser och 16,0 per 1 000 anställda. |
| 5. Umeå | 88,4. 215 annonser och ett brett regionalt vårdgap. |
| 6. Falun | 88,0. 86 annonser och hög regional bristsignal. |
| 7. Örnsköldsvik | 87,9. 46 annonser och liten matchad reserv i länet. |
| 8. Karlstad | 83,6. 92 annonser och en åldrande sektorsarbetskraft. |
| 9. Varberg | 78,5. 53 annonser och tydligt lokalt tryck. |
| 10. Halmstad | 77,0. 71 annonser och samma regionala kompetensreserv som Varberg. |
I Norrbotten fanns ungefär 205 aktiva vård- och omsorgsannonser per 100 arbetslösa med matchad utbildningsbakgrund. På Gotland var kvoten 193, i Västerbotten 131 och i Jämtland 129. Det betyder inte att varje annons motsvarar exakt en unik tjänst eller att varje utbildad arbetslös kan ta varje vårdjobb. Det visar däremot hur liten den synliga reserven är i förhållande till rekryteringstrycket.
Industrin: Gnosjöregionen konkurrerar om samma kompetens
Industrirankingen domineras helt av Småland. Vaggeryd, Värnamo, Gnosjö och Vetlanda delar den högsta indexnivån, följda av Ljungby och Alvesta. Det är inte ett storstadsproblem utan ett koncentrerat nätverk av industrikommuner som redan hämtar arbetskraft från varandra.
| Kommun | Industriindex |
|---|---|
| 1. Vaggeryd | 93,8. 23 annonser och 14,1 per 1 000 industrianställda. |
| 2. Värnamo | 93,8. 57 annonser och ett stigande treårigt jobbtryck. |
| 3. Gnosjö | 93,8. 31 annonser och mycket stort beroende av inpendling. |
| 4. Vetlanda | 93,8. 34 annonser och tunn regional utbildningsreserv. |
| 5. Ljungby | 93,3. 33 annonser och 11,6 per 1 000 industrianställda. |
| 6. Alvesta | 93,3. 18 annonser trots 8,2 procents total arbetslöshet. |
| 7. Jönköping | 92,9. 77 annonser och länets största absoluta industrivolym. |
| 8. Gislaved | 92,6. 32 annonser på en redan stor industribas. |
| 9. Växjö | 92,2. 42 annonser och press från hela Kronobergs arbetsmarknad. |
| 10. Falkenberg | 86,1. 22 annonser och tydlig konkurrens om yrkesutbildade. |
Jönköpings län hade 292 industriannonser mot 918 inskrivna arbetslösa med matchad industriutbildning. Kronoberg hade 138 annonser mot 541 personer. För den som vill byta bana är det här också yrkesområden där kortare yrkesutbildningar kan ge en konkret väg in. Hurbra har tidigare jämfört jobb med bra lön utan lång utbildning, där flera tekniska och praktiska yrken placerar sig högt.
Bygg: Kiruna och Boden ligger före Stockholm
Stockholm har överlägset flest byggannonser i absoluta tal, men det största relativa gapet finns i Norrbotten. Kiruna, Boden och Luleå får samma höga sektorindex eftersom både det lokala annonstrycket och länets bristsignal är extrema.
| Kommun | Byggindex |
|---|---|
| 1. Kiruna | 93,1. 26 annonser och 22,9 per 1 000 bygganställda. |
| 2. Boden | 93,1. 16 annonser och 21,7 per 1 000. |
| 3. Luleå | 93,1. 43 annonser och 16,3 per 1 000. |
| 4. Piteå | 91,1. 15 annonser och samma mycket tunna länsreserv. |
| 5. Borlänge | 90,3. 23 annonser och högre pensionsrisk än i Norrbotten. |
| 6. Skellefteå | 82,9. 27 annonser och en projektkänslig arbetsmarknad. |
| 7. Stockholm | 81,3. 417 annonser men också en betydligt större arbetskraftsbas. |
| 8. Nacka | 81,3. 29 annonser och del av samma regionala marknad. |
| 9. Botkyrka | 80,3. 22 annonser trots hög total arbetslöshet. |
| 10. Järfälla | 79,9. 20 annonser och stort pendlingsberoende. |
Norrbotten hade 119 byggannonser mot 197 arbetslösa med relevant utbildning, motsvarande 60 annonser per 100 personer i den matchade reserven. Stockholms län hade högre volym men en kvot på 33.
Transport: regionalt är Jönköpings län mest pressat
Transportsektorn visar varför kommun- och länsperspektivet behöver kombineras. Luleå får högst kommunindex, men Jönköpings län har den skarpaste relationen mellan annonser och arbetslösa med transportutbildning.
| Kommun | Transportindex |
|---|---|
| 1. Luleå | 86,2. 41 annonser och 15,1 per 1 000 transportanställda. |
| 2. Gotland | 85,9. 17 annonser och landets högsta pensionsrisk i sektorn. |
| 3. Sollentuna | 84,4. 23 annonser och 21,0 per 1 000. |
| 4. Upplands Väsby | 84,4. 17 annonser och stort regionalt tryck. |
| 5. Haninge | 84,4. 43 annonser och 13,9 per 1 000. |
| 6. Stockholm | 83,8. 300 annonser och stor absolut efterfrågan. |
| 7. Södertälje | 83,6. 44 annonser trots 10,6 procents arbetslöshet. |
| 8. Upplands-Bro | 83,4. 26 annonser och starkt pendlingsberoende. |
| 9. Botkyrka | 82,8. 29 annonser trots 10,2 procents arbetslöshet. |
| 10. Linköping | 82,2. 41 annonser och ett brett logistikbehov. |
Jönköpings län hade 161 transportannonser mot 238 matchat arbetslösa, vilket är nära 68 annonser per 100 personer. Stockholm följde med 54, Gotland med 49 och Norrbotten med 46.
Skolan: Gällivare har högst lokalt tryck
Skolbristen är koncentrerad till norra Sverige. Gällivare hade bara 698 anställda i den avgränsade skolkorgen men 18 aktiva annonser. Samtidigt är 16,5 procent av Norrbottens skolanställda mellan 60 och 69 år.
| Kommun | Skolindex |
|---|---|
| 1. Gällivare | 95,0. 18 annonser och 25,8 per 1 000 skolanställda. |
| 2. Luleå | 95,0. 50 annonser och samma regionala kompetensreserv. |
| 3. Östersund | 93,4. 19 annonser och hög pensionsrisk i länet. |
| 4. Umeå | 92,9. 68 annonser och 8,2 per 1 000 anställda. |
| 5. Skellefteå | 91,9. 23 annonser och tydligt regionalt underskott. |
| 6. Karlstad | 84,7. 30 annonser och en åldrande skolpersonal. |
| 7. Gävle | 84,0. 36 annonser trots hög kommunal arbetslöshet. |
| 8. Varberg | 78,5. 20 annonser och tydligt lokalt tryck. |
| 9. Kalmar | 78,4. 24 annonser och 15 procent av länets skolpersonal nära pension. |
| 10. Halmstad | 74,3. 21 annonser och en bred halländsk arbetsmarknad. |
Norrbotten hade 109 skolannonser mot 145 arbetslösa med matchad utbildning. Västerbotten hade 118 mot 240 och Jämtland 46 mot 105. För den som väljer utbildning är det därför inte bara yrket som avgör chanserna, utan också var i landet kompetensen behövs. Det perspektivet är centralt i Hurbra:s guide om vilken utbildning man ska välja 2026.
IT: Linköping och Norrköping går före Stockholm
Stockholm hade 933 aktiva IT-annonser och Göteborg 387. Men när efterfrågan sätts i relation till arbetskraft och matchad reserv hamnar Linköping, Norrköping och Luleå högst.
| Kommun | IT-index |
|---|---|
| 1. Linköping | 89,6. 151 annonser och 21,3 per 1 000 IT-anställda. |
| 2. Norrköping | 87,8. 36 annonser trots 8,2 procents arbetslöshet. |
| 3. Luleå | 86,7. 43 annonser och en liten regional IT-reserv. |
| 4. Järfälla | 82,7. 15 annonser och 15,7 per 1 000. |
| 5. Östersund | 81,4. 18 annonser och högt regionalt tryck. |
| 6. Stockholm | 80,8. Störst volym men också landets största IT-arbetskraft. |
| 7. Nacka | 79,7. 17 annonser och del av Stockholms regionala marknad. |
| 8. Göteborg | 78,1. 387 annonser och stark bristsignal i Yrkesbarometern. |
| 9. Sundbyberg | 77,5. 30 annonser och mycket stort inpendlingsberoende. |
| 10. Ludvika | 76,1. 15 annonser mot endast 316 anställda i den avgränsade IT-korgen. |
Östergötland hade 198 IT-annonser mot 598 arbetslösa med matchad utbildning, den högsta länskvoten i landet. Stockholm låg strax efter och Norrbotten på tredje plats.
Hög arbetslöshet kan finnas samtidigt som stor brist
Den mest missvisande föreställningen är att hög arbetslöshet automatiskt innebär gott om arbetskraft för alla arbetsgivare. Flera kommuner visar motsatsen.
| Kommun | Den lokala paradoxen |
|---|---|
| Södertälje | 10,6 procents arbetslöshet men 44 transportannonser och transportindex 83,6. |
| Gävle | 8,7 procents arbetslöshet men 36 skolannonser och skolindex 84,0. |
| Norrköping | 8,2 procents arbetslöshet men 36 IT-annonser och IT-index 87,8. |
| Alvesta | 8,2 procents arbetslöshet men industriindex 93,3. |
| Malmö | 11,5 procents arbetslöshet men 123 aktiva transportannonser. |
| Eskilstuna | 10,3 procents arbetslöshet men 32 industriannonser. |
Förklaringen kan vara formella krav som legitimation, yrkesbevis och körkort. Den kan också vara erfarenhet, språkkunskaper, arbetstider eller att de arbetssökande har en helt annan yrkesbakgrund. I Malmö är det samlade kompetensgapindexet bara 37,0 trots den stora transportvolymen. Bristen är alltså tydligt avgränsad till vissa delar av arbetsmarknaden.
Det här är också skälet till att breda arbetslöshetstal har begränsat värde när en kommun planerar utbildningar eller när ett företag bedömer sina rekryteringsmöjligheter. Det relevanta är inte hur många som står utan arbete, utan hur många som rimligen kan ta just de jobb som ska tillsättas.
Pendlingen håller redan flera arbetsmarknader igång
I vissa kommuner fungerar arbetsmarknaden bara därför att stora mängder människor reser över kommungränsen varje dag.
Solna är extremfallet. Av dem som arbetar i kommunen bor 88,5 procent någon annanstans. Inpendlingen uppgår till drygt 100 000 personer och är omkring 65 000 större än utpendlingen. Ett kompetensgap i Solna är därför sällan ett renodlat kommunproblem; arbetsgivarna rekryterar från hela Stockholmsregionen.
Gnosjö har en annan typ av beroende. Där fylls 47,6 procent av arbetstillfällena av inpendlare. Industrin är alltså redan beroende av ett större omland, samtidigt som kommunens egen befolkning har minskat kraftigt.
I Kiruna och Gällivare är inpendlingsandelen bara omkring 9–10 procent. De stora avstånden gör att daglig pendling från andra kommuner har betydligt mindre potential. Arbetsgivarna blir mer beroende av lokal utbildning, veckopendling eller att människor faktiskt flyttar.
Gotland har en inpendlingsandel på endast 3,8 procent. Där går det inte att lösa bristen genom att vidga en sammanhängande arbetsmarknadsregion över kommungränsen.
Bostadsbristen kan stoppa inflyttningen
Om rätt kompetens saknas lokalt återstår ofta inflyttning. Men flera högt rankade kommuner uppger samtidigt underskott på bostäder.
Kiruna, Boden, Luleå, Piteå och Åre bedömer att bostadsunderskottet finns både nu och om tre år. Detsamma gäller bland annat Falkenberg, Umeå och Östersund. Arbetskraftsbrist och bostadsbrist kan därmed förstärka varandra: företagen behöver att människor flyttar in, men bostadsmarknaden gör flytten svårare.
Gnosjö bedömer däremot ett överskott på bostäder. Där pekar resultaten snarare mot yrkesmatchning, kommunikationer och attraktivitet än mot ett rent bostadshinder.
Sambandet mellan arbetsmarknad och boende är också skälet till att “bästa orten” varierar mellan olika människor. En stark lokal jobbmarknad hjälper inte om boendet inte går att lösa, något som även syns i Hurbra:s jämförelse av Sveriges bästa städer att bo i.
Gotland och Norrbotten har störst pensionsrisk
Kompetensgapet riskerar att växa när stora yrkesgrupper lämnar arbetsmarknaden. Andelen anställda mellan 60 och 69 år är särskilt hög på Gotland: 20,1 procent inom transport, 19,9 procent inom vård och omsorg och 18,8 procent inom skola.
Det gör Gotland till landets tydligaste dubbla risk. Den arbetslösa matchade reserven är liten, inpendling kan knappast lösa problemet och en stor del av den befintliga personalen närmar sig pension.
Norrbotten har motsvarande risk inom samhällsbärande verksamheter. Där är 16,7 procent av vård- och omsorgspersonalen och 16,5 procent av skolpersonalen mellan 60 och 69 år. Jämtland ligger högt inom vård och transport, medan Kalmar har en relativt gammal arbetskraft inom transport och skola.
IT-sektorn är generellt yngre. Där är Dalarna den tydligaste avvikelsen med 12,4 procent i den äldre åldersgruppen.
De strukturella gapen syns över flera år
Ett högt annonsantal en enskild månad kan bero på ett stort projekt, en offentlig rekryteringskampanj eller säsongsarbete. Därför jämför indexet samma månad under tre år.
| Kommun | Jobb per 100 arbetslösa, juli 2024–2026 |
|---|---|
| Gnosjö | 23,1 → 28,4 → 32,7. Ett tydligt stigande gap. |
| Gällivare | 111,5 → 126,7 → 110,6. Extremt och uthålligt. |
| Kiruna | 156,2 → 136,3 → 121,3. Avtagande men fortsatt extremt. |
| Luleå | 60,3 → 52,8 → 57,5. Stabilt högt. |
| Värnamo | 32,8 → 34,5 → 41,1. Stadigt stigande. |
| Arboga | 24,8 → 32,9 → 38,2. Tydlig uppgång. |
| Falun | 30,0 → 33,4 → 34,4. Stabilt stigande. |
| Åre | 32,9 → 54,5 → 68,5. Snabb ökning men fortsatt säsongskänsligt. |
| Malung-Sälen | 132,4 → 157,9 → 112,9. Uthålligt extremt och säsongspräglat. |
| Skellefteå | 198,0 → 14,3 → 37,4. Mycket volatilt och projektberoende. |
Gnosjö, Gällivare, Kiruna, Luleå och Värnamo kan med stor säkerhet beskrivas som strukturella gapkommuner. Skellefteå kräver en annan tolkning. Där visar den kraftiga variationen att stora etableringar och projekt kan förändra annonsbilden mycket snabbt.
Även Vetlanda, Boden och Ludvika har stora svängningar mellan åren. De hör hemma högt i 2026 års ranking, men en enskild toppnotering ska inte behandlas som kommunens permanenta normalnivå.
Så är Hurbra-indexet byggt
Det finns ingen offentlig och aktuell statistik som visar arbetslösa med rätt yrkesbakgrund för varje kombination av kommun och bransch. En sådan exakt kommunranking går därför inte att skapa utan att låtsas att data finns på en finare nivå än den faktiskt gör.
Hurbra-indexet använder i stället två lager. Det första är kommunens exakta relation mellan jobb som fortfarande gick att söka vid månadens slut och antalet inskrivna arbetslösa. Det andra är den sektorspecifika matchningen, där kommunens aktiva annonser sätts i relation till befintliga anställda och länets arbetslösa med relevant utbildningsinriktning.
Kommunindexet väger samman:
- 45 procent aktuella jobb per arbetslös
- 15 procent medianen för samma kvot i juli 2024–2026
- 25 procent kommunens starkaste sektorindex
- 10 procent beroendet av inpendling
- 5 procent befolkningsminskning 2020–2025
Sektorindexet består av:
- 45 procent aktiva annonser per 1 000 lokalt anställda i sektorn
- 30 procent länets annonser per arbetslös med relevant utbildning
- 15 procent bristsignalen i Arbetsförmedlingens Yrkesbarometer
- 10 procent andelen sektorsanställda mellan 60 och 69 år
Komponenterna räknas om till percentiler mellan 0 och 100. De mest extrema två procenten i båda ändar dämpas så att små tal inte avgör hela rankingen.
Måtten har också olika aktualitet. Jobb och arbetslöshet avser juli 2026, sektorannonserna hämtades den 24 augusti 2026 och SCB:s senaste jämförbara uppgifter om yrken, utbildning, ålder och pendling avser 2024. Befolkningsutvecklingen sträcker sig till 2025 och bostadsbedömningen kommer från 2026.
Utbildning är dessutom en proxy, inte ett facit. En person kan ha relevant examen men sakna erfarenhet eller legitimation för ett visst jobb. En erfaren yrkesarbetare kan omvänt sakna den utbildningskod som placerats i sektorkorgen.
Indexet ska därför läsas som en rangordning av rekryteringstryck och strukturell risk – inte som ett exakt antal personer som “saknas”. Dess styrka är att det visar var flera problem sammanfaller. Det är där kommunerna och arbetsgivarna har minst marginal när konkurrensen om rätt kompetens hårdnar.