Minst 30 människor har dödats i en ny gängattack i Kenscoff nära Haitis huvudstad Port-au-Prince. Attacken är ännu ett tecken på hur långt landets säkerhetskris har gått. Samma bergsområde har redan utsatts för massmord, kidnappningar och nedbrända bostäder när kriminella grupper försökt flytta fram sina positioner mot några av de delar av huvudstadsregionen där staten fortfarande har ett starkare fäste.

Attacken inleddes omkring klockan 22.30 lokal tid på söndagskvällen och fortsatte under natten till måndagen den 24 augusti.

Kenscoffs borgmästare Jean Massillon uppger att minst 30 människor har dödats. Den haitiska människorättsorganisationen RNDDH uppskattar antalet döda till mellan 30 och 40 och uppger att ytterligare omkring 15–20 människor har skadats.

Det exakta antalet offer är fortfarande osäkert. Svåra kommunikationer och problemen att nå flera av de drabbade områdena gör att myndigheterna ännu inte har någon fullständig bild av förödelsen.

Beväpnade män attackerade bostäder

Enligt uppgifter från området gick beväpnade män in i samhällen i Kenscoff, dödade invånare och satte eld på bostäder.

Även en kyrka uppges ha angripits.

En lokal lantbrukare som talat med AP uppger att 14 av hans anhöriga dödades och att flera människor fortfarande saknas.

Borgmästaren Jean Massillon pekar ut den mäktiga gängkoalitionen Viv Ansanm som ansvarig för attacken. Haitisk polis hade dock inte offentligt bekräftat gärningsmännen när de första internationella rapporterna publicerades.

Haitis regering har kallat attacken avskyvärd och meddelat att säkerhetsstyrkor förstärks i Kenscoff.

Men den stora frågan är varför samma område återigen kan utsättas för en massattack trots tidigare säkerhetsoperationer.

Svaret ligger till stor del i Kenscoffs strategiska läge.

Därför vill gängen kontrollera Kenscoff

Kenscoff ligger i bergen ovanför Port-au-Prince och skiljer sig från många av de tättbebyggda stadsdelar som länge förknippats med Haitis gängkrig.

Kommunen har däremot blivit allt viktigare när gängen försökt expandera bortom sina traditionella områden.

Vägar genom Kenscoff leder mot Pétion-Ville, där flera ambassader, hotell och viktiga delar av Haitis tillfälliga politiska och ekonomiska centrum finns. Området har också förbindelser mot södra Haiti.

Den som kan röra sig genom bergsområdena får därmed nya möjligheter att pressa ytterligare delar av huvudstadsregionen och kontrollera viktiga transportvägar.

FN har tidigare uttryckligen kopplat attackerna i Kenscoff till gängens försök att utvidga sitt territorium och destabilisera Pétion-Ville.

Det gör attacken den 24 augusti större än ännu ett isolerat våldsdåd.

Den ingår i en territoriell kamp om hur mycket av Haiti staten faktiskt kan kontrollera.

Över 260 dödades i tidigare offensiv

Kenscoff utsattes redan under början av 2025 för en omfattande offensiv.

FN dokumenterade då minst 262 dödade och 66 skadade under drygt två månaders attacker i området.

Omkring 200 bostäder förstördes eller brändes och över 3 000 människor tvingades fly.

Massmord, kidnappningar och sexuellt våld användes samtidigt mot lokalbefolkningen.

Säkerhetsstyrkor lyckades stoppa gängen från att helt ta över området, men någon varaktig kontroll återställdes aldrig.

FN konstaterade att kriminella grupper fortfarande hade celler kvar i Kenscoff.

Den nya attacken visar hur svårt problemet är. Staten kan förstärka ett område och pressa tillbaka gängen utan att för den skull kunna garantera att de inte återvänder.

Gängen kontrollerar stora delar av huvudstaden

Haitis kris har under flera år gått från omfattande kriminalitet till något som alltmer liknar ett parallellt maktsystem.

Gäng kontrollerar eller dominerar uppskattningsvis omkring 70 procent av Port-au-Prince.

Under första halvåret 2026 rapporterades fler än 3 100 människor dödade och nästan 1 200 skadade i våldet.

Omkring 1,5 miljoner haitier befinner sig samtidigt på flykt inom det egna landet.

Det är inte längre bara bostadsområden som står på spel.

Kriminella grupper försöker kontrollera transportleder, försörjningskedjor och ekonomiskt viktiga områden.

FN:s kontor mot narkotika och brottslighet, UNODC, har varnat för att organiserad brottslighet på vissa håll i praktiken börjat ersätta staten.

Gängen kan ta betalt för transporter, kontrollera tillgången till vissa vägar och påverka hur människor och varor rör sig genom landet.

Det är där Haitis säkerhetskris övergår i en stats- och styrningskris.

Varför kan inte den internationella styrkan stoppa gängen?

Haiti har under flera år fått internationellt stöd för att försöka återställa säkerheten.

Den tidigare multinationella säkerhetsinsatsen lyckades på vissa håll hjälpa haitisk polis, men led av brist på både pengar, personal och utrustning.

Den har nu ersatts av en ny internationell styrka, Gang Suppression Force.

På papperet ska styrkan kunna bestå av omkring 5 550 personer.

I verkligheten är uppbyggnaden långt ifrån färdig.

I början av juli fanns drygt 1 000 personer i den militära delen av styrkan på plats, och de första större operationerna hade precis börjat.

Det betyder att Haiti ännu inte har fått den internationella styrka i full skala som beslutats.

Samtidigt är uppdraget enormt.

Att militärt eller polisiärt pressa bort ett gäng från ett område löser bara den första delen av problemet. Därefter måste staten kunna hålla området med polis, fungerande myndigheter, domstolar och samhällsservice.

Annars kan gängen återvända.

Det är precis den typen av problem som Kenscoff illustrerar.

Hundratusentals illegala vapen i omlopp

Gängens tillgång till vapen gör situationen ännu svårare.

FN uppskattar att mellan 270 000 och 500 000 illegala skjutvapen kan finnas i Haiti.

Det är anmärkningsvärt eftersom Haiti inte har någon egen betydande tillverkning av vapen eller ammunition.

Vapnen smugglas in i landet trots internationellt embargo.

Svag kontroll av hamnar, gränser och godstransporter gör samtidigt att flödet är svårt att stoppa.

Så länge gängen kan finansiera sin verksamhet, rekrytera nya medlemmar och få tillgång till vapen räcker det därför inte att slå ut enskilda ledare eller vinna enstaka operationer.

Ett gäng kan försvagas medan ett annat fyller tomrummet.

Haiti har inte hållit nationella val sedan 2016

Bakom säkerhetskrisen finns också ett politiskt vakuum.

Haiti har inte genomfört nationella val sedan 2016.

President Jovenel Moïse mördades 2021 och landet har därefter styrts genom olika övergångslösningar utan att ett normalt demokratiskt system kunnat återupprättas.

Nästa president- och parlamentsval är planerat till den 13 december 2026.

Men även den tidsplanen är beroende av säkerhetsläget.

Tidigare valplaner har redan skjutits upp.

Det skapar en ond cirkel.

En svag stat har svårt att besegra gängen. Gängens kontroll gör samtidigt att staten får ännu svårare att hålla val, återupprätta institutioner och bygga den legitimitet som krävs för att långsiktigt ta tillbaka landet.

Kenscoff visar varför krisen inte är över

Attacken den 24 augusti är därför särskilt talande.

Det är inte första gången Kenscoff drabbas.

FN dokumenterade redan 2025 hur hundratals människor dödades när gängen försökte expandera i området.

Säkerhetsstyrkor lyckades då hindra ett fullständigt övertagande.

Ett och ett halvt år senare kan beväpnade grupper ändå återvända och enligt lokala myndigheter döda minst 30 människor under en enda natt.

Det sammanfattar mycket av Haitis problem.

Staten och dess internationella partners kan fortfarande vinna enskilda strider.

De har betydligt svårare att hålla territoriet efteråt.

Och så länge den skillnaden består kan gängen fortsätta flytta fram sina positioner, öppna nya fronter och återvända till områden som på papperet redan har säkrats.