En student vid Försvarshögskolan döms till fem års fängelse efter att polisen hittat flera rörbombskonstruktioner som skulle kunna utlösas av den som kom i kontakt med dem. Utredningen började med ett paket som enligt tulldeklarationen innehöll en engelsk ordbok, men som i själva verket rymde två tillståndspliktiga pistolstammar. Någon konkret attackplan har inte kunnat bevisas. Ändå anser Södertörns tingsrätt att mannens förberedelser var så farliga att de är straffbara.

Tullen hittade pistolstammar i ”ordbokspaketet”

Mannen studerade statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet vid Försvarshögskolan. Det var alltså en civil akademisk utbildning, inte officersprogrammet.

Brottsutredningen tog sin början efter en utlandsresa under hösten. Från samma område skickades ett paket till mannens adress i Sverige. På tulldeklarationen stod det att försändelsen innehöll en engelsk ordbok.

När Tullverket stoppade paketet på Arlanda visade det sig i stället innehålla två pistolstammar. Delarna var tillståndspliktiga och fyndet ledde till att en förundersökning om vapensmuggling inleddes.

Drygt tre veckor senare greps mannen. Vid husrannsakan hittade polisen sådant som förde utredningen långt bortom det ursprungliga tullbeslaget.

Rörbomber, vapenmagasin och digitala spår

I bostaden fanns flera rörbombskonstruktioner. Enligt uppgifterna i målet var de tänkta att vara offerutlösta. Det betyder att de skulle kunna aktiveras genom att en utsatt person rörde vid eller på annat sätt kom i kontakt med anordningen, i stället för att gärningsmannen själv utlöste den vid ett bestämt ögonblick.

Uppgifterna om hur färdigställda konstruktionerna var har beskrivits något olika. Det centrala för domen är att mannen hade tillverkat flera konkreta anordningar med en farlig utformning. Det handlade alltså inte bara om ritningar, lösa funderingar eller sökningar på nätet.

Polisen hittade också vapenmagasin, walkie-talkies, en machete och en kniv. I materialet fanns dessutom nazistisk litteratur och en symbol som mannen även hade tatuerad på armen. Tingsrätten anser dock inte att utredningen visar att ett politiskt eller ideologiskt motiv låg bakom förberedelserna. Fynden räcker därför inte för att slå fast vad mannen kan ha velat uppnå.

Även mannens samtal med ChatGPT ingick i bevisningen. Där hade han bland annat ställt frågor om vapenlicens, jägarexamen, vapenskåp och val av halvautomatiska gevär. Samtalen gav utredarna en bild av hans vapenintresse och planering, men är inte ett brott i sig.

Det finns inte heller stöd för att ChatGPT användes för att lära honom bygga rörbomber. AI-samtalen ska därför inte blandas ihop med de fysiska konstruktioner som hittades i bostaden. Det är kombinationen av de konkreta fynden och den övriga utredningen som har varit avgörande.

Därför krävdes ingen färdig attackplan

Mannen har förnekat att han tänkte skada någon. Tingsrätten anser samtidigt att åklagaren inte har bevisat någon fullt utformad plan med ett bestämt mål, en utpekad person, en plats eller ett datum.

Det hindrar inte en fällande dom för förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse.

Förberedelseansvaret är till för situationer där ett allvarligt brott ännu inte har påbörjats, men där någon har gått längre än att bara tänka eller prata. Den som med uppsåt att senare begå eller främja ett brott skaffar, tillverkar, förvarar eller på annat sätt hanterar något som är särskilt lämpat som hjälpmedel kan dömas redan på förberedelsestadiet. En förutsättning är att faran för att brottet skulle fullbordas inte var ringa.

För allmänfarlig ödeläggelse kan det exempelvis handla om att framkalla en explosion som innebär fara för andra människors liv eller hälsa, eller risk för omfattande skador på egendom.

Svensk rätt kräver inte alltid att den planerade gärningen är preciserad in i minsta detalj. Uppsåtet kan gälla ett brott av ett visst slag även om gärningspersonen ännu inte har bestämt exakt vem som ska drabbas eller var och när brottet ska ske. För den som förbereder ett eget brott måste domstolen däremot vara övertygad om att personen hade fattat ett beslut om att senare utföra en brottslig gärning.

Det är där de fysiska fynden får sin tyngd. En allmän fascination för vapen, våld eller explosiva föremål hade inte ensam varit tillräcklig. Men tingsrätten bedömer att flera tillverkade rörbombskonstruktioner, deras offerutlösta utformning och omständigheterna i övrigt visar att mannen passerat gränsen mellan intresse och straffbar förberedelse.

Frånvaron av ett utpekat mål skapar alltså inte automatiskt ett juridiskt tomrum. Domstolen kan döma om det är bevisat att den tilltalade hade uppsåt till ett framtida brott av det aktuella slaget och redan hade tagit konkreta steg med särskilt farliga hjälpmedel.

Fem år är ett gemensamt fängelsestraff

Mannen döms för förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse och grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. Han döms också för vapenbrott och vapensmuggling.

Straffskalan för det grova brottet mot explosivlagen är fängelse i lägst fyra och högst sju år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska domstolen bland annat väga in om föremålen har varit särskilt farliga till sin effekt, konstruktion eller utformning, om det har rört sig om flera föremål eller en stor mängd, och om hanteringen annars varit särskilt farlig.

Fängelsestraffet på fem år är ett gemensamt straff för samtliga brott. Det ska därför inte beskrivas som ett straff enbart för rörbomberna, ChatGPT-samtalen eller paketet från utlandet. Tullbeslaget blev startpunkten, AI-samtalen blev en del av bevisningen och bombkonstruktionerna blev centrala för bedömningen av hur långt förberedelserna hade gått.

Domen visar samtidigt var gränsen går för vad som faktiskt har kunnat slås fast. Tingsrätten dömer mannen för farliga och konkreta förberedelser, men inte för en bevisad attack mot ett bestämt mål. Den har inte heller funnit att åklagaren visat något politiskt eller ideologiskt motiv.