Xi Jinping väntas resa till New Delhi för BRICS-toppmötet den 12–13 september. Om resan blir av blir det den kinesiske presidentens första besök i Indien på sju år och ännu ett tydligt tecken på att relationen mellan Asiens två jättar håller på att tina efter de dödliga gränsstriderna 2020.

En delegation på omkring 400 kinesiska tjänstemän förbereder sig för att följa med Xi Jinping till Indien i september, enligt uppgifter till Reuters.

Resan är ännu inte formellt bekräftad. Kinas utrikesdepartement har sagt att landet stöder Indien som BRICS-ordförande men har inte velat kommentera Xis resplan. Inte heller något separat möte mellan Xi och Indiens premiärminister Narendra Modi är ännu offentliggjort.

Men redan möjligheten att Xi återvänder till Indien är betydelsefull.

När han senast besökte landet, i oktober 2019, försökte Xi och Modi bygga en mer stabil relation mellan världens två folkrikaste länder. Mindre än ett år senare dödades soldater från båda sidor i Galwandalen och relationen föll ner i sin djupaste kris på årtionden.

Nu ser utvecklingen annorlunda ut.

Kina och Indien har börjat närma sig igen

Det enkla svaret är ja: Kina och Indien har faktiskt närmat sig varandra under de senaste två åren.

Men det handlar inte om att länderna har blivit allierade.

Snarare försöker Peking och New Delhi åter göra sin rivalitet hanterbar efter flera år där gränskonflikten nästan helt blockerade den politiska relationen.

Vändpunkten kom hösten 2024.

Efter långdragna militära och diplomatiska förhandlingar nådde länderna en överenskommelse om patrullering och tillbakadragande vid de sista stora konfliktpunkterna som återstod från krisen 2020. Kort därefter träffades Xi och Modi i Kazan i Ryssland.

Sedan dess har flera konkreta steg följt.

Modi reste till Kina sommaren 2025, hans första besök där på sju år. Direktflyg som hade varit stoppade i flera år började återupptas. Indien har lättat på delar av de hårda regler för kinesiska investeringar som infördes efter gränskrisen.

Den 1 augusti 2026 återupptogs dessutom gränshandel genom flera traditionella handelsvägar efter ett sex år långt avbrott.

Om Xi nu också reser till New Delhi blir besöket därför inte en isolerad diplomatisk gest. Det skulle passa in i ett tydligt mönster.

År	Vad som hände
2020	Dödliga strider i Galwandalen utlöser en långvarig kris mellan Kina och Indien
2024	Länderna når en ny överenskommelse om patrullering och tillbakadragande vid gränsen
2025	Modi besöker Kina och direktflyg börjar återupptas
2026	Indien lättar delar av investeringsrestriktionerna och gränshandeln öppnas igen
September 2026	Xi väntas delta på BRICS-toppmötet i New Delhi

Gränsen är fortfarande den stora frågan

Det viktigaste hindret mellan länderna finns samtidigt kvar.

Indien och Kina delar omkring 3 800 kilometer av omstridd och till stora delar odemarkerad Himalayagräns.

Den 15 juni 2020 drabbade soldater samman i Galwandalen. Striden skedde utan traditionell skottlossning men blev ändå extremt våldsam. Indien uppgav att 20 av dess soldater dödades. Kina bekräftade senare fyra dödade kinesiska soldater.

Det var den första dödliga konfrontationen längs gränsen på 45 år.

Efteråt förstärkte båda länderna sin militära närvaro längs den så kallade Line of Actual Control. Indien införde samtidigt ekonomiska restriktioner riktade mot Kina, stoppade kinesiska appar och skärpte granskningen av kinesiska investeringar.

Den politiska relationen blev i praktiken beroende av en enda fråga: lugn vid gränsen.

Det är fortfarande den bästa mätaren på om upptiningen håller.

Så sent som under sommaren 2026 uppstod nya rapporter om spänningar kring Arunachal Pradesh, även om Indien avvisade uppgifterna om att kinesiska styrkor skulle ha etablerat några nya permanenta positioner.

Indiska företrädare har samtidigt fortsatt betona att en långsiktigt normal relation förutsätter fred och stabilitet längs gränsen.

Därför är tajmingen viktig när Indiens nationella säkerhetsrådgivare Ajit Doval den 25 augusti väntas möta Kinas utrikesminister Wang Yi i Peking för nästa omgång av de särskilda gränsförhandlingarna.

Ett lyckat BRICS-besök kan förbättra atmosfären. Men det är vid Himalayagränsen som relationen i slutänden testas.

Ekonomin drar länderna mot varandra

Det finns också ett mycket praktiskt skäl till närmandet: pengar.

Trots flera år av politisk kyla har handeln mellan Kina och Indien fortsatt på mycket höga nivåer.

Indien importerade under budgetåret 2025/26 kinesiska varor för omkring 132 miljarder dollar. Samtidigt har landet ett handelsunderskott mot Kina på över 100 miljarder dollar.

Det illustrerar relationens motsägelse.

Indien vill minska sitt beroende av kinesiska leveranskedjor inom känsliga områden. Samtidigt är kinesiska komponenter, industrivaror och elektronik viktiga för stora delar av den indiska ekonomin.

För Peking är Indien en enorm och snabbt växande marknad.

Det skapar starka incitament på båda sidor att hålla den politiska konflikten inom vissa ramar.

Återupptagna direktflyg, lättare investeringar och nyöppnad gränshandel visar därför att upptiningen har gått längre än symboliska toppmöten.

USA gör relationen ännu viktigare

Det finns också en större geopolitisk dimension.

Indien har under de senaste åren fördjupat samarbetet med USA, Japan och Australien genom Quad och har blivit en central partner i Washingtons strategi i Indo-Pacific.

Samtidigt har Indien konsekvent undvikit att formellt placera sig i ett amerikanskt block mot Kina.

Det är en del av landets utrikespolitiska grundlinje: strategisk autonomi.

Indien vill kunna samarbeta med USA i säkerhetsfrågor, köpa energi från Ryssland, göra affärer med Kina och samtidigt själv bestämma när intressena sammanfaller.

Det gör relationen med Peking viktig.

Ju stabilare banden med Kina blir, desto mindre beroende blir Indien av Washington som motvikt.

Det betyder inte att Indien lämnar USA.

Tvärtom fortsätter samarbetet genom Quad och de båda länderna har samtidigt arbetat vidare med handelsförhandlingar. Men ett Indien som har fungerande relationer med både Washington och Peking får större förhandlingsutrymme mot båda.

Den bredare kampen mellan USA och Kina är också en viktig del av den globala maktförskjutning som Hurbra tidigare granskat i guiden om världens mäktigaste länder.

Trump kan ha skyndat på utvecklingen

USA:s handelspolitik har samtidigt gett både Indien och Kina ytterligare skäl att hålla dörren öppen mot varandra.

Donald Trumps tullpolitik har skapat konflikter även mellan Washington och New Delhi och gjort Indien ännu mer angeläget om att sprida sina ekonomiska risker.

Det är däremot för enkelt att säga att Trump har drivit Indien in i Kinas armar.

Det kinesisk-indiska närmandet började på allvar redan med gränsuppgörelsen hösten 2024. Därefter har amerikansk handelspress snarare fungerat som en accelerator.

Samtidigt försöker Washington och Peking själva hitta former för sin ekonomiska relation. Hurbra har tidigare skrivit om nya genombrott mellan Trump och Kina.

För Modi innebär det att Indien kan försöka hålla flera dörrar öppna samtidigt.

BRICS får större tyngd om Kina och Indien kan samarbeta

Det är också därför Xis eventuella närvaro i New Delhi betyder mer än bara ännu ett internationellt toppmöte.

Indien är ordförande för BRICS under 2026.

Gruppen har vuxit kraftigt och samlar nu flera av världens viktigaste tillväxtsekonomier. Kina och Indien är två av dess klart tyngsta medlemmar.

Problemet är att de samtidigt har varit två strategiska rivaler.

Om relationen dem emellan förbättras blir det lättare för BRICS att agera gemensamt i frågor om handel, internationella finansinstitutioner och större inflytande för utvecklingsländer.

Men gruppens enighet ska inte överdrivas.

Så sent som i maj lyckades BRICS-ländernas utrikesministrar inte enas om ett gemensamt slututtalande efter motsättningar kring kriget i Iran och andra internationella konflikter.

BRICS är därför fortfarande en sammanslutning av länder med många olika intressen, inte ett sammanhållet politiskt block.

Xi i New Delhi skulle ändå vara en tydlig signal.

Det skulle visa att två av gruppens mest inflytelserika medlemmar åtminstone försöker lägga den värsta delen av sin bilaterala kris bakom sig.

Indien byter inte sida

Den kanske viktigaste slutsatsen är därför vad som inte händer.

Indien håller inte på att välja Kina framför USA.

Kina och Indien har fortfarande djupa motsättningar om gränsen. Peking har en nära relation till Pakistan, Indiens främsta regionala rival. Indien samarbetar med USA och Japan i säkerhetsfrågor som indirekt syftar till att balansera Kinas växande makt i Asien.

De två länderna konkurrerar dessutom om ekonomiskt och politiskt inflytande i stora delar av det globala syd.

Det som förändras är något annat.

Efter 2020 var relationen nästan helt låst av gränskrisen. Nu försöker båda sidor åter skilja på de frågor där de konkurrerar och de områden där de kan samarbeta.

För Indien innebär det större handlingsfrihet mellan världens stormakter.

För Kina innebär det mindre risk för att Indien permanent drivs närmare en USA-ledd front mot Peking.

Och för BRICS innebär det att en av organisationens största interna motsättningar åtminstone blir lättare att hantera.

Därför blir Xis besök viktigt

Än är den stora symboliska bilden inte verklighet.

Xi Jinpings resa är fortfarande inte officiellt bekräftad och något separat toppmöte med Narendra Modi är inte offentliggjort.

Men om Xi landar i New Delhi den 12 september blir det svårt att se besöket som en vanlig BRICS-resa.

Det skulle vara första gången sedan 2019 som den kinesiske presidenten besöker Indien.

Sedan dess har länderna hunnit gå från informella toppmöten till dödliga gränsstrider, militär upptrappning och ekonomiska restriktioner, och därefter tillbaka till gränsavtal, återupptagna flyg, handel och diplomatiska möten.

Det är inte en ny kinesisk-indisk allians.

Men det är ett tydligt försök från två av världens största makter att göra rivaliteten mindre farlig.

Och i en värld där Indien blir allt viktigare för både USA och Kina kan just den förändringen få betydligt större konsekvenser än själva toppmötet i New Delhi.