Högskoleingenjör och sjuksköterska ger den starkaste kombinationen av snabb väg till arbetsmarknaden, hög etablering och rimlig lön. Läkare har överlägset högst lön och den bästa långsiktiga inkomstutvecklingen, men först efter sex års studier. Arkitekt hamnar klart sist bland de stora jämförbara yrkesexamina.
Det visar Hurbra-indexet för utbildningsavkastning, där vi har vägt samman aktuell etablering efter examen, genomsnittslön, normal studietid, examensfrekvens och löneutveckling för 21 svenska högskoleutbildningar.
Högskoleingenjör och sjuksköterska bäst när allt räknas
Högskoleingenjör får högst totalpoäng, men marginalen till sjuksköterska är bara fyra hundradels indexpoäng. Båda avrundas till 77,1 och bör därför betraktas som delade vinnare.
Bakom placeringarna finns två olika sorters avkastning. Högskoleingenjören har högre lön: cirka 55 750 kronor i månaden i SCB:s fyra breda ingenjörsgrupper. Sjuksköterskeutbildningen har betydligt högre examensfrekvens och en arbetsmarknad där SCB räknar med fortsatt brist.
De viktigaste resultaten är:
- Bäst total avkastning: högskoleingenjör och sjuksköterska.
- Högst lön: läkare, med 78 500 kronor i genomsnitt per månad.
- Starkast tioårsutveckling: läkare, följt av jurist.
- Starkaste korta bristutbildningar: sjuksköterska, biomedicinsk analytiker, fysioterapeut och arbetsterapeut.
- Svagast aktuell totalbild: arkitekt, följt av ämneslärare och psykolog.
Hela rankingen – lön, jobbchans och studietid
Lönen är genomsnittlig månadslön 2025 för personer med respektive utbildningsgrupp. Procenttalet efter lönen visar den nominella löneökningen 2023–2025. Examensfrekvensen är andelen programnybörjare som tog just den avsedda yrkesexamen inom normal studietid plus tre år.
| Utbildning och index | Arbetsmarknad | Studier |
|---|---|---|
| 1. Högskoleingenjör – 77,1 | 90 % etablerade · 55 750 kr · +8,9 % | 3 år · 45 % examen |
| 2. Sjuksköterska – 77,1 | 91 % etablerade · 46 800 kr · +5,2 % | 3 år · 73 % examen |
| 3. Läkare – 76,8 | 93 % etablerade · 78 500 kr · +7,4 % | 6 år · 82 % examen |
| 4. Civilekonom – 75,7 | 92 % etablerade · 60 600 kr · +8,0 % | 4 år · 54 % examen |
| 5. Fysioterapeut – 75,3 | 87 % etablerade · 42 100 kr · +7,9 % | 3 år · 76 % examen |
| 6. Jurist – 75,1 | 92 % etablerade · 60 200 kr · +6,0 % | 4,5 år · 72 % examen |
| 7. Arbetsterapeut – 74,5 | 89 % etablerade · 40 700 kr · +7,4 % | 3 år · 71 % examen |
| 8. Veterinär – 74,4 | 95 % etablerade · 58 800 kr · +14,2 % | 5,5 år · 79 % examen |
| 9. Receptarie – 73,9 | 85 % etablerade · 47 200 kr · +9,5 % | 3 år · 55 % examen |
| 10. Biomedicinsk analytiker – 73,9 | 92 % etablerade · 41 800 kr · +6,4 % | 3 år · 59 % examen |
| 11. Socionom – 73,6 | 89 % etablerade · 43 600 kr · +6,3 % | 3,5 år · 77 % examen |
| 12. Tandhygienist – 73,6 | 84 % etablerade · 41 800 kr · +9,4 % | 3 år · 69 % examen |
| 13. Civilingenjör – 72,4 | 94 % etablerade · 64 100 kr · +6,2 % | 5 år · 56 % examen |
| 14. Tandläkare – 70,5 | 92 % etablerade · 56 300 kr · +3,3 % | 5 år · 74 % examen |
| 15. Grundlärare – 70,0 | 92 % etablerade · 43 500 kr · +6,6 % | 4 år · 62 % examen |
| 16. Förskollärare – 69,7 | 86 % etablerade · 39 300 kr · +5,9 % | 3,5 år · 69 % examen |
| 17. Apotekare – 68,3 | 89 % etablerade · 56 700 kr · +9,2 % | 5 år · 52 % examen |
| 18. Agronom – 65,7 | 94 % etablerade · 47 300 kr · +7,7 % | 5 år · 50 % examen |
| 19. Psykolog – 64,7 | 81 % etablerade · 48 300 kr · +6,9 % | 5 år · 73 % examen |
| 20. Ämneslärare – 61,3 | 86 % etablerade · 46 400 kr · +6,2 % | cirka 5 år · 45 % examen |
| 21. Arkitekt – 52,2 | 48 % etablerade · 51 700 kr · +6,8 % | 5 år · 58 % examen |
Rankingen ska inte läsas med falsk precision. Utbildningar som ligger inom ett par poäng från varandra tillhör i praktiken samma nivå. Om lön gavs större vikt skulle läkare, civilingenjör och jurist stiga. Om studietiden vägde tyngre skulle de treåriga utbildningarna dra ifrån.
Så har Hurbra-indexet räknats fram
Indexet har fem delar:
- etablering 1–1,5 år efter examen: 35 procent
- genomsnittslön 2025: 30 procent
- normal studietid: 15 procent
- examensfrekvens: 15 procent
- löneutveckling 2023–2025: 5 procent
Etablering och lön står tillsammans för 65 procent eftersom de ligger närmast frågan om vad utbildningen faktiskt ger tillbaka på arbetsmarknaden. Studietid och examensfrekvens fångar den investering och risk som finns innan studenten når dit. Den korta löneutvecklingen får lägre vikt eftersom två enskilda år påverkas av inflation, löneavtal och förändringar i vilka personer som ingår i SCB:s urval.
UKÄ:s definition av etablerad är betydligt strängare än att bara ha haft ett arbete. Den examinerade skulle vara sysselsatt i november 2024, ha minst 291 800 kronor i arbetsinkomst under året och inte ha någon registrerad arbetslöshet eller arbetsmarknadsåtgärd. Den som fortsatte studera eller hade lämnat landet räknades bort ur jämförelsepopulationen. Metoden och de fullständiga tabellerna finns hos UKÄ:s statistik om etablering efter examen.
Lönedelen är inte en ingångslön. SCB:s månadslön visar genomsnittet bland personer i hela ekonomin med den aktuella utbildningen och inkluderar därmed både relativt nya och mycket erfarna yrkesverksamma.
Högskoleingenjörens och civilingenjörens löner är enkla genomsnitt av fyra teknikinriktningar. Psykologgruppen inkluderar även psykoterapeuter, sjuksköterskegruppen kan innehålla specialistutbildade och arkitektgruppen omfattar också landskapsarkitekter. Siffrorna är de bästa officiella jämförelser som finns, men inte perfekt avgränsade programlöner.
Tre år kan slå fem år ekonomiskt
Den tydligaste överraskningen är att två extra studieår inte alltid ger tillräckligt mycket mer i lön för att kompensera för tiden.
Högskoleingenjör mot civilingenjör
Civilingenjören har bättre utfall i nästan allt som händer efter examen. Etableringen är 94 procent mot högskoleingenjörens 90. Genomsnittslönen är omkring 64 100 kronor mot 55 750, och examensfrekvensen är 56 mot 45 procent.
Ändå vinner högskoleingenjören totaljämförelsen. Skälet är två års kortare utbildning. Den som blir färdig på tre år kan börja arbeta, samla erfarenhet och få lön medan civilingenjörsstudenten fortfarande studerar.
Det betyder inte att civilingenjör är ett dåligt val. För den som vill maximera lön, nå specialist- eller chefsroller och kan tänka långsiktigt är de extra åren ofta rationella. Men statistiken visar att civilingenjör inte automatiskt är det ekonomiskt överlägsna valet enbart för att utbildningen är längre och svårare att komma in på.
Sjuksköterska är det säkraste korta helhetsvalet
Sjuksköterskeutbildningen kombinerar tre års studier med 91 procents etablering och 73 procents examensfrekvens. Den har inte samma lön som ingenjörsutbildningarna, men vägen från studiestart till en stabil arbetsmarknadsposition är ovanligt rak.
SCB räknar dessutom med fortsatt brist på grundutbildade sjuksköterskor fram till 2040. För den som senare bygger på med specialistutbildning öppnas fler roller, även om de extra studierna inte ingår i huvudindexet.
Fysioterapeut och arbetsterapeut följer samma grundmönster: tre års utbildning, relativt hög examensfrekvens och en arbetsmarknad där SCB bedömer att efterfrågan kommer att vara större än tillgången 2040. Lönerna ligger dock bara strax över 40 000 kronor i dagens breda utbildningsgrupper.
Biomedicinsk analytiker – låg lön men mycket säker efterfrågan
Biomedicinsk analytiker hamnar på tionde plats trots en genomsnittslön på 41 800 kronor. Förklaringen är tre års studietid, 92 procents etablering och en tydlig framtida brist.
SCB:s prognos ger utbildningen ett balanstal på minus 16,7 procent 2040, den största beräknade bristen bland de vanliga vårdutbildningarna i jämförelsen. Det gör utbildningen till ett starkt exempel på en mindre prestigeladdad väg som ger ovanligt säker tillgång till arbete.
Läkare, jurist och civilekonom vinner på olika sätt
Läkarutbildningen får ingen poäng alls för tidseffektivitet i modellen eftersom det nuvarande programmet är sex år. Trots det blir läkare trea. Ingen annan utbildning kombinerar en lön på 78 500 kronor med 93 procents etablering och 82 procents examensfrekvens.
Läkarutbildningen är därför det tydligaste valet för den som accepterar en lång investering för att maximera den långsiktiga ekonomiska utdelningen. Den har både ett högt golv och ett högt tak.
Jurist och civilekonom ligger mycket nära varandra. Juristexamen ger 92 procents etablering, cirka 60 200 kronor i månadslön och 72 procents examensfrekvens efter 4,5 års utbildning. Civilekonom når samma etablering och en något högre lön på 60 600 kronor, men den avsedda examensfrekvensen är bara 54 procent. Utbildningen är å andra sidan ett halvår kortare.
Bakom ekonomlönen finns en bred arbetsmarknad med mycket stora skillnader mellan bransch, roll och erfarenhetsnivå. Den höga genomsnittslönen ska därför inte tolkas som vad en nyutexaminerad civilekonom normalt får i sitt första arbete.
Prestigeutbildningarna som ger mindre tillbaka än väntat
Antagningspoäng visar hur hård konkurrensen om platserna är. De säger ingenting om hur många som får en stabil arbetsmarknadsposition eller hur hög lönen blir efter utbildningen.
Psykolog: höga antagningspoäng, måttligare utfall
Psykologprogrammet i Lund hade 22,08 i BI i UHR:s senast publicerade rikstopplista för högsta antagningspoäng, som avser höstterminen 2025. Uppsala låg på 21,98. Det placerar utbildningen bland landets allra svåraste att komma in på.
Arbetsmarknadsutfallet är betydligt mer ordinärt. Fem års studier följs av 81 procents etablering och en genomsnittslön på 48 300 kronor i SCB:s kombinerade grupp för psykolog- och psykoterapeututbildning. Psykolog hamnar därför först på plats 19 i Hurbra-indexet.
Det är inte samma sak som att utbildningen saknar värde. Yrket är legitimationsgrundande och SCB bedömer arbetsmarknaden som balanserad 2040. Men den ekonomiska utdelningen står inte i samma extrema särklass som antagningspoängen.
Arkitekt: etableringen har fallit från 75 till 48 procent
Arkitektutbildningen har den klart svagaste aktuella totalbilden. Bara 48 procent av de examinerade 2022/23 uppfyllde UKÄ:s strikta etableringskrav under 2024.
Nedgången har gått snabbt. Motsvarande andel var 75 procent för dem som examinerades 2020/21 och 60 procent för kohorten 2021/22. Försämringen sammanfaller med lågkonjunkturen och den svaga byggmarknaden, men statistiken visar inte att konjunkturen ensam förklarar hela fallet.
Genomsnittslönen bland dem som redan arbetar med arkitekt- och landskapsarkitektutbildning är ändå 51 700 kronor. Det skapar en tydlig tudelning: den som kommer in och blir etablerad kan få en god karriär, men vägen dit har blivit betydligt osäkrare för de senaste examenskullarna.
Biomedicin visar risken med att likställa status och jobb
Kandidatprogrammet i biomedicin vid Karolinska institutet hade 22,20 i BI höstterminen 2025. Lunds motsvarande program låg på 22,06.
Samtidigt var bara 43 procent etablerade i UKÄ:s nationella grupp för kandidatexamen i medicin och biomedicin. Underlaget omfattar endast 44 personer och är inte uppdelat på lärosäte. Siffran kan därför inte användas som ett omdöme om just KI eller Lund, men den är en tydlig varningssignal: en mycket hög antagningspoäng garanterar inte en rak väg till arbete efter en generell kandidat.
Generella examina kan vara både starkare och svagare än de ser ut
Yrkesexamina har ett tydligt försteg. Totalt var 90 procent etablerade, jämfört med 78 procent för generella examina och 38 procent för konstnärliga examina.
Snitten döljer samtidigt stora skillnader. Informatik, data- och systemvetenskap samt företagsekonomi ligger nära flera yrkesexamina i etablering. Medier, biologi och konstnärliga utbildningar har betydligt högre ingångsrisk.
Lönerna nedan avser närmaste breda SCB-grupp och ska ses som en riktning, inte som exakt lön för den enskilda kandidatprofilen.
| Kandidatexamen | Etablerade | Bred lönegrupp 2025 |
|---|---|---|
| Informatik | 86 % | cirka 51 400 kr |
| Företagsekonomi | 85 % | cirka 60 600 kr |
| Data- och systemvetenskap | 85 % | cirka 51 400 kr |
| Kriminologi | 84 % | cirka 46 400 kr |
| Nationalekonomi | 82 % | cirka 60 600 kr |
| Sociologi | 82 % | cirka 46 400 kr |
| Psykologi | 77 % | cirka 46 400 kr |
| Statsvetenskap | 77 % | cirka 46 400 kr |
| Medie- och kommunikationsvetenskap | 70 % | cirka 45 700 kr |
| Biologi | 63 % | cirka 52 100 kr |
| Journalistik | 60 % | cirka 45 700 kr |
| Medieproduktion | 51 % | cirka 42 600 kr |
| Matematik | 47 % | cirka 52 100 kr |
| Medicin och biomedicin | 43 % | ingen ren lönematchning |
En företagsekonomisk kandidat har alltså stark etablering trots att utbildningen inte leder till en skyddad yrkestitel. Detsamma gäller informatik och data- och systemvetenskap.
Matematik och biologi visar det omvända problemet. De breda utbildningsgrupperna kan ha hygglig lön bland dem som arbetar, men etableringen direkt efter examen är betydligt svagare. För matematikgruppen var underlaget dessutom bara 47 personer, vilket gör enskilda årsutfall känsliga.
Konstnärlig kandidat i design hade 44 procents etablering och musik 39 procent. UKÄ framhåller samtidigt att konstnärers ekonomiska ställning kan underskattas eftersom skattefria stipendier inte syns som arbetsinkomst.
Läkare och jurister får den stora utdelningen senare
SCB:s äldre långtidsserie visar hur inkomsterna utvecklas efter att den första etableringsfasen är över. Den följer dem som tog examen 2008/09 och arbetade, med median årlig arbetsinkomst ett respektive tio år efter examen.
Beloppen är nominella och påverkas av inflation, arbetstid och vilka som fortfarande arbetar. De kan inte jämföras direkt med dagens månadslöner, men de visar vilka utbildningar som historiskt har haft den brantaste kurvan.
| Examen | Efter 1 år | Efter 10 år |
|---|---|---|
| Läkare | 365 000 kr | 744 000 kr · +104 % |
| Jurist | 301 000 kr | 551 000 kr · +83 % |
| Högskoleingenjör | 310 000 kr | 508 000 kr · +64 % |
| Civilingenjör | 345 000 kr | 562 000 kr · +63 % |
| Arkitekt | 324 000 kr | 510 000 kr · +57 % |
| Apotekare | 320 000 kr | 485 000 kr · +52 % |
| Psykolog | 301 000 kr | 455 000 kr · +51 % |
| Sjuksköterska | 274 000 kr | 408 000 kr · +49 % |
| Socionom | 274 000 kr | 402 000 kr · +46 % |
| Tandläkare | 362 000 kr | 491 000 kr · +36 % |
Läkarens ekonomiska försprång byggs alltså inte bara av en hög lön direkt efter utbildningen. Medianinkomsten i den äldre kohorten mer än fördubblades på tio år. Juristen hade den näst starkaste utvecklingen.
Arkitektens historiska kurva är också relativt stark bland dem som arbetar. Det förstärker bilden av en utbildning med god potential för den etablerade, men ovanligt hög aktuell risk vid inträdet på arbetsmarknaden.
Vårdutbildningarna ser starkast ut fram till 2040
SCB:s nationella prognos till 2040 ändrar inte den kortsiktiga rankingen, men visar vilka utbildningar som har bäst stöd av den långsiktiga efterfrågan.
Myndigheten räknar med brist på:
- biomedicinska analytiker
- fysioterapeuter
- sjuksköterskor
- arbetsterapeuter
- specialistsjuksköterskor
Yrkeslärare sticker ut ännu mer. Det beräknade balanstalet är minus 46,4 procent och SCB klassar läget som stor brist. Utbildningen är dock inte ett vanligt nybörjaralternativ på samma sätt som de andra, eftersom den bygger på tidigare yrkeskunskaper.
Civilingenjör, högskoleingenjör, ekonom, data och IT, läkare, tandläkare, psykolog samt apotekare och receptarie bedöms befinna sig i balans 2040. Jurist väntas få ett visst överskott.
De tydligaste överskotten finns inom:
- socionomutbildning
- humaniora
- journalistik och medievetenskap
- konstnärliga utbildningar
- medieproduktion
Socionom är det mest intressanta gränsfallet. Dagens utfall är starkt: 89 procents etablering, 77 procents examensfrekvens och en utbildning på 3,5 år. Samtidigt räknar SCB med ett överskott på 26,3 procent 2040. Det gör socionom till ett bra val på dagens arbetsmarknad, men inte självklart lika säkert för den som ser flera decennier framåt.
Prognosen är ett basscenario, inte ett löfte. Utbildningsvolymer, migration, pensionsålder, teknik och politiska beslut kan förändra både tillgång och efterfrågan.
Kvinnor tar examen oftare – män har ändå ofta högre lön
Kvinnor har högre examensfrekvens än män på de flesta stora yrkesprogrammen. Skillnaderna är särskilt stora på sjuksköterske-, förskollärar-, socionom- och flera vårdutbildningar.
Arbetsmarknadsutfallet följer inte alltid med. Totalt var 84 procent av kvinnorna och 86 procent av männen etablerade efter examen. I flera av SCB:s utbildningsgrupper är männens genomsnittslön dessutom högre.
| Utbildning | Kvinnor | Män |
|---|---|---|
| Civilingenjör | 64 % examen · 94 % etablerade · 59 900 kr | 53 % examen · 94 % etablerade · 66 300 kr |
| Högskoleingenjör | 52 % examen · 89 % etablerade · 50 900 kr | 43 % examen · 91 % etablerade · 58 200 kr |
| Jurist | 77 % examen · 91 % etablerade · 57 700 kr | 64 % examen · 93 % etablerade · 64 700 kr |
| Läkare | 86 % examen · 92 % etablerade · 76 100 kr | 77 % examen · 94 % etablerade · 81 600 kr |
| Psykolog | 78 % examen · 79 % etablerade · 47 800 kr | 65 % examen · 86 % etablerade · 49 800 kr |
| Sjuksköterska | 75 % examen · 90 % etablerade · 46 500 kr | 59 % examen · 96 % etablerade · 48 400 kr |
| Socionom | 80 % examen · 89 % etablerade · 43 500 kr | 63 % examen · 90 % etablerade · 44 500 kr |
| Förskollärare | 71 % examen · 86 % etablerade · 39 200 kr | 46 % examen · 82 % etablerade · 40 500 kr |
Det största lönegapet finns i den breda ekonomgruppen: 55 500 kronor för kvinnor och 66 900 för män. Arkitekt och veterinär är två undantag där kvinnornas genomsnittslön är något högre.
Siffrorna är inte justerade för ålder, erfarenhet, befattning, sektor, inriktning eller arbetstid. De visar därför inte löneskillnaden för kvinnor och män som utför exakt samma arbete.
De allra säkraste vägarna kräver ofta en tidigare utbildning
Några examina har högre etablering än allt i huvudrankingen, men kan inte jämföras rakt av med ett vanligt program som söks direkt efter gymnasiet.
Polisiärt arbete och speciallärare når 98 procents etablering. Officer ligger på 97 procent, specialpedagog och brandingenjör på 96 samt specialistsjuksköterska på 95 procent. Yrkeslärare når 93 och barnmorska 91 procent.
Speciallärare, specialpedagog, specialistsjuksköterska och barnmorska är påbyggnadsvägar. Yrkesläraren behöver tidigare yrkeskunskaper. Polis och officer har särskilda antagningskrav och karriärsystem. För den som redan har rätt grund kan flera av dem vara ekonomiskt och arbetsmarknadsmässigt starkare än huvudrankingen visar.
Det här kan inget index avgöra åt dig
Hurbra-indexet jämför mätbar avkastning, men det räknar inte på allt som påverkar om en utbildning är ett bra val.
Det tar inte hänsyn till skatt, CSN, boendekostnader, geografisk rörlighet, arbetsmiljö, skiftarbete, deltidsarbete eller hur väl yrket passar personen. En utbildning med hög lön kan bli en dålig investering om studenten inte tar examen eller lämnar yrket efter några år. En lägre betald utbildning kan vara ett bättre val om den leder till ett arbete man vill och orkar behålla.
Examensfrekvensen är inte heller en ren avhoppssiffra. Den mäter hur många som tog just den avsedda yrkesexamen inom normal studietid plus tre år. En del kan ha tagit en annan examen, bytt program eller börjat arbeta utan att ta ut den examen som statistiken följer.
För den som fortfarande väger högskola mot YH, gymnasium, komplettering eller karriärbyte finns en bredare genomgång i vår guide till vilken utbildning man ska välja 2026.
Vanliga frågor om vilka utbildningar som lönar sig
Vilken treårig högskoleutbildning lönar sig mest?
Högskoleingenjör får högst totalindex bland de treåriga utbildningarna tack vare 90 procents etablering och omkring 55 750 kronor i genomsnittslön. Sjuksköterska är ett nästan exakt lika starkt totalval och har högre examensfrekvens samt en säkrare framtida bristsituation.
Vilken högskoleutbildning ger högst lön?
Läkarutbildning ger högst genomsnittslön i jämförelsen, 78 500 kronor i månaden 2025. Därefter följer civilingenjör på omkring 64 100 kronor, civilekonom på 60 600 och jurist på 60 200 kronor.
Vilken utbildning ger säkrast jobb?
Bland vanliga fristående yrkesexamina hade veterinär högst etablering med 95 procent, följd av civilingenjör och agronom på 94 procent samt läkare på 93 procent. Veterinär- och agronomgrupperna är små. Bland de stora utbildningarna är civilingenjör, läkare, jurist, grundlärare, biomedicinsk analytiker och sjuksköterska särskilt stabila.
Är civilingenjör mer lönsamt än högskoleingenjör?
Civilingenjör ger högre genomsnittslön och något säkrare etablering. Högskoleingenjör får ändå högre Hurbra-index eftersom utbildningen är två år kortare. Vilket som lönar sig mest beror därför på om målet är snabb avkastning eller högre lön och större karriärmöjligheter på längre sikt.
Lönar sig psykologprogrammet?
Psykologprogrammet leder till ett legitimationsyrke och SCB bedömer arbetsmarknaden som balanserad 2040. Men fem års studier, 81 procents etablering och 48 300 kronor i genomsnittslön ger en betydligt svagare ekonomisk totalbild än de mycket höga antagningspoängen antyder.
Vilka högskoleutbildningar har svagast arbetsmarknad?
Arkitektexamen har den svagaste aktuella etableringen bland de stora yrkesexamina, 48 procent. Bland generella examina är etableringen låg för bland annat medieproduktion, journalistik, biologi och vissa matematik- och biomedicingrupper. Konstnärliga kandidatprogram i design och musik ligger också lågt, även om stipendier kan göra att UKÄ:s inkomstbaserade mått underskattar delar av den konstnärliga ekonomin.