Nya uppgifter ger en tydligare bild av den misstänkte 18-åringens aktivitet på nätet före skolattacken i Fagersta. Ett konto som medier kopplar till honom hade tusentals följare och publicerade material där skolattacker och massmördare glorifierades. Samtidigt finns uppgifter om att han ska ha berättat om våldsplaner för nätkontakter före dådet. Polisen utreder nu de digitala spåren – men något motiv är fortfarande inte fastställt.

Aftonbladets kartläggning visar att ett Tiktok-konto som enligt tidningens uppgifter tillhör den misstänkte hade omkring 3 500 följare och närmare 50 000 gilla-markeringar.

Flera av filmerna hade fler än 10 000 visningar.

Innehållet bestod till stor del av redigerade videor om personer som genomfört skolattacker och andra massmord. Kontot tycks dessutom ha haft en framträdande roll i den nätmiljö där materialet spreds. Andra användare ska ha taggat kontot och beskrivit dess videor som inspiration till egna publiceringar.

Polisen har däremot ännu inte offentligt slagit fast att kontot tillhörde 18-åringen.

Polisen granskar sociala medier och digitalt material

De nya uppgifterna är särskilt betydelsefulla eftersom polisens motivutredning fortfarande pågår.

Efter attacken har utredarna gått igenom beslagtaget material, sociala medier och andra digitala spår. Polisen arbetar även med it-forensik och hade redan under lördagen genomfört omkring 80 förhör.

Enligt SVT:s rapportering om utredningen undersöks flera möjliga motivspår. Polisen vill ännu inte säga vilket som väger tyngst.

Det innebär att nätaktiviteten kan bli viktig för att förstå vad som föregick attacken, men den är ännu inte ett fastställt svar på varför dådet genomfördes.

Hurbra har tidigare rapporterat om polisens omfattande utredning efter skolattacken i Fagersta.

Konto kopplas till internationell våldsglorifierande miljö

Kontot har enligt flera medier varit aktivt i den nätmiljö som brukar kallas True Crime Community, ofta förkortat TCC.

Begreppet beskriver inte en organiserad grupp med medlemsregister, ledning eller en gemensam ideologi. Det handlar snarare om ett internationellt nätbaserat ekosystem med mycket olika typer av innehåll.

En del användare diskuterar brottsfall på ett sätt som ligger nära ett vanligt true crime-intresse. I andra delar av miljön går innehållet betydligt längre och gärningsmän bakom masskjutningar, skolattacker och andra våldsdåd kan glorifieras, estetiseras eller behandlas som förebilder.

Det är den senare typen av material som enligt kartläggningarna förekom på kontot som kopplas till den misstänkte.

Nätkontakterna ska ha funnits i flera länder, bland annat i Europa, Ryssland och USA.

Uppgifter: berättade om våldsplaner före attacken

Än mer centrala för motivutredningen är uppgifterna om vad den misstänkte ska ha kommunicerat privat före dådet.

Enligt Aftonbladet ska han ha berättat för flera nätkontakter att han hade tankar på att genomföra ett våldsdåd.

Fem dagar före attacken ska han även ha taggats i ett inlägg från ett annat konto med kodade formuleringar om våld på en skola.

Det finns dessutom skärmdumpar från privata konversationer som började spridas under attacken och som uppges komma från 18-åringen.

De uppgifterna måste fortfarande behandlas försiktigt. Polisen eller åklagaren har inte offentligt bekräftat att meddelandena är autentiska, exakt vem som skickat dem eller vad den misstänkte avsåg.

Det går därför inte att slå fast att attackplanerna var kända i nätmiljön före dådet enbart utifrån det material som hittills blivit offentligt.

Bild på svärd publicerades kort före larmet

Ett av de tydligaste tidsmässiga digitala spåren finns från själva dagen för attacken.

SVT har rapporterat att det aktuella kontot publicerade en bild på ett svärdliknande föremål klockan 13.41 den 21 augusti.

Det första larmet om pågående dödligt våld på Brinellskolan kom klockan 14.06.

Kontot togs senare bort.

Även här återstår en avgörande fråga: polisen har inte offentligt bekräftat att 18-åringen själv kontrollerade kontot vid tidpunkten för publiceringen.

Motivbilden är fortfarande öppen

Materialet på nätet gör att frågor om ideologi, våldsglorifiering och möjlig påverkan från andra användare nu naturligt ingår i utredningen.

Men det finns ännu inget fastställt politiskt, ideologiskt eller annat motiv.

Att vissa gärningsmän som förekommer i materialet haft högerextrema eller kvinnohatiska motiv innebär inte automatiskt att den misstänkte själv haft samma motiv.

Polisen undersöker fortfarande flera möjligheter.

Det gäller även uppgifterna om hur offren valdes. Aftonbladet har rapporterat att 18-åringen i förhör ska ha sagt att offren var slumpmässigt utvalda och att han velat döda fler. Åklagaren har inte bekräftat de uppgifterna offentligt.

En flicka dödades i attacken

Attacken på Brinellskolan i Fagersta inträffade fredagen den 21 augusti.

En 17-årig flicka dödades. Två pojkar under 18 år skadades allvarligt och ytterligare en pojke skadades lindrigt.

Den misstänkte 18-åringen greps på skolan och anhölls misstänkt för mord och mordförsök. Han var elev på Brinellskolan.

Åklagaren har beskrivit utredningsarbetet som intensivt. Senast under måndagen ska beslut fattas om 18-åringen ska begäras häktad.

De nya nätuppgifterna ger polisen ytterligare material att arbeta med, men den avgörande frågan återstår fortfarande: vad som faktiskt drev 18-åringen till attacken är ännu inte klarlagt.