Ebolautbrottet i Demokratiska republiken Kongo fortsätter att växa i alarmerande takt. Fler än 2 500 människor har nu dött och FN varnar för exponentiell spridning, samtidigt som pengarna till insatsen bara väntas räcka i ytterligare några veckor.

FN:s ebolasamordnare Julien Harneis slog på fredagen den 21 augusti larm om utvecklingen i Demokratiska republiken Kongo.

Utbrottet har nu krävt fler än 2 500 människoliv och omfattar en enorm geografisk yta. Enligt Harneis måste insatsen hantera ett område större än Frankrike.

Samtidigt fortsätter antalet smittade att öka snabbt.

WHO beskriver årets epidemi som det snabbast växande ebolautbrottet som hittills har registrerats.

Över 2 500 döda i ebolautbrottet

Redan den 20 augusti hade 5 208 bekräftade fall och 2 476 dödsfall rapporterats. FN:s nya besked innebär att dödstalet nu har passerat 2 500.

Det gör utbrottet till det näst största ebolautbrottet i världen sett till antalet dödsfall.

Endast den enorma epidemin i Västafrika 2014–2016 har varit värre.

Då registrerades fler än 28 600 fall och 11 325 dödsfall, framför allt i Guinea, Liberia och Sierra Leone.

Kongos tidigare stora ebolakris 2018–2020 ledde till 3 470 fall och 2 287 dödsfall. Det nuvarande utbrottet har därmed redan passerat den epidemin i både antal fall och döda.

WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus har samtidigt konstaterat att situationen fortfarande är långt ifrån under kontroll.

Därför fortsätter ebola att spridas

En av de största svårigheterna är att myndigheterna fortfarande inte lyckas identifiera alla smittkedjor.

Människor dör fortfarande hemma eller ute i samhällena utan att tidigare ha registrerats som kontakter till kända ebolafall. Det innebär att smittan kan fortsätta spridas innan sjukvården ens vet var nästa kedja har börjat.

FN har tidigare uppgett att antalet fall ungefär fördubblades var 20:e dag under delar av utbrottet.

Det är bakgrunden till beskrivningen av spridningen som exponentiell.

Det betyder däremot inte att antalet smittade med säkerhet kommer att fortsätta fördubblas i samma takt. Hur epidemin utvecklas beror bland annat på hur snabbt nya fall upptäcks och isoleras.

Konflikterna i östra Kongo gör situationen ännu svårare.

Miljontals människor har tvingats lämna sina hem och människor rör sig kontinuerligt mellan samhällen, provinser och gränsområden. Handel, gruvverksamhet och transporter längs vägar och floder gör att smittade personer kan förflytta sig långt innan de upptäcks.

Attacker mot vårdpersonal försvårar arbetet

Vårdpersonal som försöker stoppa epidemin arbetar dessutom under mycket svåra säkerhetsförhållanden.

WHO hade redan i mitten av augusti registrerat minst tolv attacker mot sjukvården sedan det internationella nödläget utlystes.

Den 18 augusti attackerades ett ebolateam i Aru. Tre ambulanser vandaliserades och en ambulansförare skadades.

Attackerna får konsekvenser långt utanför de enskilda händelserna.

När sjukvårdsteam inte kan ta sig in i drabbade områden blir det svårare att hitta smittade, isolera patienter, kartlägga deras kontakter och genomföra säkra begravningar.

Även sjukvårdspersonalen själv har drabbats hårt. Minst 155 vårdanställda hade smittats och 45 av dem hade dött enligt WHO:s siffror från början av augusti.

Pengarna kan ta slut inom några veckor

Samtidigt växer ett annat akut problem.

Julien Harneis varnar för att den finansiering som för närvarande finns tillgänglig bara räcker för ytterligare några veckors arbete.

Det sker i ett läge där epidemin fortfarande accelererar och där sjukvårdsinsatsen behöver byggas ut snarare än minskas.

WHO och Africa CDC lanserade tidigare under sommaren en gemensam sexmånadersplan för att bekämpa epidemin. Behovet har därefter vuxit i takt med att smittan spridits till fler områden.

Om finansieringen inte fylls på riskerar bland annat smittspårning, laboratorieverksamhet, behandlingscenter och lokala sjukvårdsteam att påverkas.

Det skulle kunna ge viruset ytterligare möjligheter att spridas oupptäckt.

Ebola-varianten gör utbrottet svårare

Det aktuella utbrottet orsakas av Bundibugyo-ebolavirus.

Det är betydelsefullt eftersom de vaccin och behandlingar som revolutionerat kampen mot vissa tidigare ebolautbrott framför allt har utvecklats mot Zaire-ebolavirus.

Det finns ännu inget etablerat och godkänt vaccin specifikt mot Bundibugyo.

Därför bygger kampen fortfarande i hög grad på klassiska smittskyddsåtgärder: snabb diagnostik, isolering, smittspårning, skyddsutrustning och säkra begravningar.

Det finns ändå hopp om nya verktyg.

Omkring 70 000 doser av ebolavaccinet Ervebo har frigjorts till Kongo. Vaccinet är godkänt mot Zaire-ebolavirus och ska nu bland annat användas i en större studie för att undersöka om det också kan ge skydd mot Bundibugyo.

Två särskilda vaccinkandidater mot Bundibugyo testas dessutom på människor.

Kan utbrottet bli värre än katastrofen 2014?

I absoluta tal är dagens epidemi fortfarande långt från ebolakatastrofen i Västafrika 2014–2016.

Då dog över 11 000 människor.

Men utvecklingstakten i Kongo är ett allvarligt varningstecken. WHO beskriver årets epidemi som den snabbast växande som registrerats.

Skillnaden jämfört med 2014 är samtidigt att både WHO, Africa CDC och nationella myndigheter i dag har betydligt större erfarenhet av att upptäcka och bekämpa ebola.

Det finns bättre laboratoriekapacitet, mer kunskap om smittspårning och betydligt fler potentiella vacciner och behandlingar under utveckling.

Problemet är att dessa verktyg bara fungerar om vårdpersonal kan nå de drabbade områdena och om finansieringen räcker.

WHO utlyste tidigare ett internationellt hälsonödläge på grund av ebolautbrottet, vilket gav den internationella insatsen högsta möjliga varningsnivå.

Hur stor är risken att ebola sprids till fler länder?

Risken för ytterligare regional spridning är betydande.

WHO bedömer risken som mycket hög i Demokratiska republiken Kongo och hög i landets grannländer.

Det beror bland annat på de långa och delvis svårkontrollerade landgränserna, omfattande handel och stora befolkningsrörelser.

Viruset har redan visat att det kan lämna Kongo.

Uganda har registrerat 20 bekräftade fall under epidemin och smittade personer har även förts till Frankrike och Tyskland.

Någon långvarig lokal smittspridning har däremot inte etablerats utanför Kongo.

För övriga Afrika bedöms risken som låg och för Europa är risken för allmänheten fortfarande mycket låg.

Ebola sprids inte genom luften på samma sätt som exempelvis influensa. Smittan överförs framför allt genom direkt kontakt med kroppsvätskor från en person som är sjuk.

För svenska läsare innebär utvecklingen därför inte att ett större ebolautbrott i Sverige bedöms vara nära förestående.

Den stora risken finns i stället i Kongo och grannländerna, där en snabbt växande epidemi kombineras med konflikt, attacker mot vården och akut brist på pengar.

Den som vill läsa mer om hur viruset fungerar och varför Bundibugyo-varianten skiljer sig från andra ebolavirus kan läsa vår guide till det nya ebolautbrottet.