Blomsterlupin, vresros och kanadensiskt gullris omfattas sedan den 15 maj 2026 av Sveriges nya nationella regler för invasiva främmande arter. Förbudet innebär bland annat att växterna inte får odlas, planteras, säljas eller spridas. Men den som redan har dem på sin tomt behöver normalt inte gräva upp varje planta – däremot måste spridningen från fastigheten stoppas.

Får blomsterlupin, vresros och kanadensiskt gullris stå kvar?

Ja, i många fall.

Det är den viktigaste skillnaden i de nya reglerna. Att en art är förbjuden betyder inte automatiskt att alla privatpersoner måste utrota varje befintligt exemplar på den egna tomten.

Har du redan blomsterlupin, vresros eller kanadensiskt gullris på fastigheten får ett befintligt bestånd normalt fortsätta växa. Däremot får du inte börja odla arten aktivt eller låta den sprida sig från fastigheten.

I praktiken innebär det två saker:

• En gammal planta behöver inte automatiskt grävas upp.
• Du måste ändå sköta beståndet så att frön, rötter eller andra växtdelar inte sprids vidare.

Om det inte går att hindra spridningen på annat sätt kan det därför i praktiken bli nödvändigt att ta bort hela eller delar av beståndet.

Det här blev förbjudet den 15 maj 2026

Blomsterlupin, vresros och kanadensiskt gullris finns sedan den 15 maj 2026 på Sveriges nationella förteckning över invasiva främmande arter.

Det innebär bland annat att du inte får:

• plantera nya exemplar
• så frön
• aktivt odla växterna
• sälja plantor eller frön
• ge bort eller byta plantor
• sprida växtdelar eller frön
• transportera dem på ett sätt som riskerar fortsatt spridning

Undantaget för privatpersoner handlar alltså om att ett redan befintligt bestånd kan få stå kvar. Det är inte ett tillstånd att fortsätta använda växten som vanlig trädgårdsväxt.

Får man plantera fler blomsterlupiner?

Nej.

Det är inte längre tillåtet att sätta nya blomsterlupiner i rabatten, så frön eller flytta plantor till nya delar av trädgården för att få beståndet att växa.

Samma princip gäller vresros och kanadensiskt gullris.

Har du exempelvis en gammal vresroshäck betyder undantaget för befintliga plantor inte att du får köpa eller ta nya plantor och komplettera häcken.

Får man sälja eller ge bort plantorna?

Nej.

Växterna får inte längre säljas, bytas eller ges bort.

Det gäller även om mottagaren bara vill ha en liten planta till sin egen trädgård. Att ge en vresros, lupin eller ett kanadensiskt gullris till grannen är alltså inte ett sätt att bli av med ett befintligt bestånd.

Förbudet omfattar även frön och andra delar som kan användas för att sprida eller föröka växten.

Så hindrar du blomsterlupin från att spridas

Blomsterlupinen sprider sig framför allt genom sina frön. Ett viktigt sätt att begränsa spridningen är därför att slå eller klippa växterna innan fröna hinner mogna.

För mindre bestånd kan plantorna även grävas eller dras upp.

Det räcker dock sällan med en enda insats. Lupinfrön kan finnas kvar i marken och nya plantor kan dyka upp under kommande år.

Den som vill låta ett gammalt bestånd stå kvar måste därför vara särskilt noga med att:

• ta bort blommor innan frösättning
• samla upp avklippta växtdelar
• hålla efter plantor som dyker upp utanför beståndet
• kontrollera tomtgränser, vägkanter och angränsande mark

Om lupinerna står så att frön regelbundet blåser eller faller utanför fastigheten behöver åtgärderna skärpas.

Vresros kan spridas både med rötter och frön

Vresrosen kan vara betydligt svårare att hålla på plats än en vanlig trädgårdsbuske.

Den kan breda ut sig lokalt genom rotskott och underjordiska delar. Nyponen innehåller dessutom frön som kan spridas längre sträckor, bland annat med fåglar och vatten.

En gammal vresros kan alltså få stå kvar på en privat fastighet, men ägaren behöver kontrollera att den inte börjar etablera sig utanför det område där den redan finns.

Vid bekämpning behöver rötterna hanteras noggrant eftersom kvarvarande rotdelar kan ge nya skott.

Ett särskilt undantag finns för vissa frösterila hybrider med Rosa rugosa. Förbudet innebär därför inte att varje växt med någon koppling till vresros automatiskt omfattas.

Kanadensiskt gullris kan ge tusentals frön

Kanadensiskt gullris är särskilt effektivt på att sprida sig.

En enda planta kan producera flera tusen frön, och de lätta fröna kan föras vidare med vinden. Växten kan dessutom spridas genom sina jordstammar.

Det innebär att ett bestånd som får blomma och gå i frö nära tomtgränsen snabbt kan skapa problem även utanför den egna fastigheten.

Jord som innehåller rotbitar eller andra växtdelar bör också hanteras försiktigt. Spridning kan ske när jord flyttas eller när rester fastnar på redskap och maskiner.

Hur ska invasiva växter slängas?

Växtavfall från invasiva arter kräver större försiktighet än vanligt trädgårdsavfall.

Frön, rötter och andra delar får inte hamna på en plats där de kan börja växa igen.

Naturvårdsverket rekommenderar att växtavfallet läggs i väl förslutna plastpåsar eller säckar.

Små mängder kan normalt läggas i hushållsavfallet. Vid större mängder bör du kontrollera vad som gäller på den lokala återvinningscentralen, eftersom hanteringen kan skilja sig mellan olika kommuner och anläggningar.

Lägg inte invasiva växter på en öppen trädgårdskompost om materialet kan överleva eller spridas därifrån.

Och dumpa aldrig växtavfall i skogen, vid en vägkant, i ett dike eller på annan naturmark.

Var extra försiktig med frön och rotdelar

Alla delar av växten innebär inte samma risk.

Blomställningar med mogna frön, rotbitar och jordstammar kräver särskilt försiktig hantering. Materialet bör samlas upp direkt och förslutas så att inget faller av under transporten.

Efter arbetet är det också klokt att kontrollera:

• spadar och andra redskap
• gräsklippare
• skottkärror
• stövlar och skor
• maskiner som har arbetat i beståndet

Jord och små växtdelar som följer med utrustningen kan annars flytta problemet till en ny plats.

Vad händer om växten sprider sig utanför tomten?

Här blir reglerna betydligt tydligare.

En privat fastighetsägare eller nyttjanderättshavare ska vidta nödvändiga åtgärder för att hindra att arterna sprider sig från fastigheten.

Om lupinerna börjar dyka upp på marken utanför tomten, vresrosen skjuter rotskott över gränsen eller gullrisfrön sprids till angränsande områden räcker det alltså inte att hänvisa till att det ursprungliga beståndet får stå kvar.

Åtgärderna måste vara tillräckliga för att stoppa fortsatt spridning.

I vissa fall kan det innebära att växten måste beskäras hårdare, hindras från att sätta frö eller helt eller delvis tas bort.

Länsstyrelsen kan utöva tillsyn och besluta om förelägganden om bekämpnings- eller andra hanteringsåtgärder när reglerna inte följs.

Behöver man ta bort växten omedelbart?

Nej, inte enbart därför att den finns på den nya nationella förteckningen.

Det är en viktig skillnad mot hur ordet ”förbjuden” lätt kan uppfattas.

För en vanlig privat tomt är huvudregeln att gamla förekomster får finnas kvar, så länge de inte aktivt odlas vidare och spridningen från fastigheten stoppas.

Men ju svårare ett bestånd är att hålla under kontroll, desto mer sannolikt är det att borttagning blir den praktiska lösningen.

Ett kanadensiskt gullris som konsekvent får sätta frö eller en vresros som fortsätter skjuta rotskott utanför tomten kan exempelvis vara svår att förena med kravet att förhindra spridning.

Kan man flytta en gammal planta inom den egna trädgården?

Det bör man inte göra.

Undantaget gäller den befintliga förekomsten, inte rätten att fortsätta plantera eller odla arten på nya platser.

Att gräva upp en planta och sätta den i en annan rabatt är därför inte samma sak som att låta ett redan etablerat bestånd stå kvar.

Vill du ta bort växten ska materialet i stället hanteras så att det inte kan etablera sig någon annanstans.

Vad gäller om växten kommer från grannens tomt?

Om en invasiv art sprider sig över en fastighetsgräns är det i första hand viktigt att själva spridningskällan begränsas.

Den nya regleringen innebär en uttrycklig skyldighet för fastighetsägare och nyttjanderättshavare att vidta nödvändiga åtgärder så att de aktuella arterna inte sprids från fastigheten.

Det betyder att den som har det ursprungliga beståndet inte bara kan låta spridningen fortsätta därför att växten i sig får stå kvar.

Vid större eller återkommande problem kan länsstyrelsen ge vägledning om reglerna och har även tillsynsansvar.

Kort svar: det här gäller 2026

Har du redan blomsterlupin, vresros eller kanadensiskt gullris på tomten behöver du normalt inte rensa bort allt över en natt.

Men från den 15 maj 2026 gäller nya tydliga gränser:

Du får inte plantera nya exemplar, så frön, sälja eller ge bort plantor eller på annat sätt bidra till att arten sprids.

Och även om ett gammalt bestånd får stå kvar måste du se till att det stannar där.

För den som är osäker på den egna situationen finns aktuella frågor och svar om den nationella förteckningen hos Naturvårdsverket.