Uppgifter om ett möjligt kryphål i vallokalerna har fått stor spridning inför valet 2026. Kritiken gäller möjligheten att rösta utan egen legitimation genom att en annan person intygar väljarens identitet. Men regeln är inte ny, och Valmyndigheten uppger att man inte känner till något bekräftat fall där den har använts för valfusk.

Diskussionen har tagit fart när röstkorten skickats ut och informationen om så kallad intygsperson blivit mer synlig. Det har väckt frågor om huruvida två personer skulle kunna samarbeta för att låta den ena rösta i någon annans namn.

Men systemet innehåller flera kontroller som inte alltid framgår när uppgifterna sprids.

Så fungerar en intygsperson

En väljare behöver kunna styrka sin identitet när rösten lämnas.

Det vanligaste är att visa legitimation, men den som saknar egen id-handling kan i stället få sin identitet intygad av en annan person.

Den personen måste själv kunna legitimera sig.

Det räcker alltså inte att någon kommer till vallokalen med en annan persons röstkort och uppger den personens namn. Ett röstkort är inte en id-handling och används inte som bevis på vem väljaren är.

Mer praktisk information om själva röstkortet finns i Hurbra:s guide om röstkort inför valet 2026.

Identiteten kan enligt Valmyndigheten styrkas på flera sätt. Väljaren kan visa fysisk eller digital legitimation, få sin identitet intygad av en annan person med id-handling eller vara personligen känd av röstmottagaren.

Kan identiteten inte styrkas ska rösten inte tas emot.

Regeln har funnits sedan 2006

Möjligheten att låta en annan person intyga identiteten är inte en ny förändring inför valet 2026.

Reglerna infördes i samband med den nuvarande vallagen och började gälla 2006. Identitetskravet var då en del av en skärpning och en tydligare reglering av kontrollen i vallokalerna.

Valmyndigheten uppger att myndigheten inte känner till något fall under de 20 år som gått där just möjligheten med intygsperson har missbrukats för att genomföra valfusk.

Det betyder inte att ett försök är teoretiskt omöjligt, men det betyder att det saknas kända bekräftade fall där upplägget faktiskt har fungerat.

Vad skulle krävas för att rösta i någon annans namn?

För att upplägget som nu diskuteras ska fungera räcker det inte med att en person ensam uppger ett falskt namn.

En person skulle behöva utge sig för att vara en annan väljare samtidigt som en intygsperson med egen legitimation medvetet bekräftar den falska identiteten.

Röstmottagarna ska därefter kontrollera att personen har rösträtt och att väljaren inte redan är markerad som röstande i röstlängden.

Vid mottagningen arbetar röstmottagarna tillsammans. Identiteten kontrolleras, valkuverten granskas och rösten markeras i röstlängden.

Valmyndigheten beskriver reglerna för identitetskontroll vid röstning.

Vad händer om någon redan är avprickad?

Det är en av de viktigaste frågorna i den aktuella debatten.

Om en väljare kommer till vallokalen och redan står markerad som att ha röstat får röstmottagarna normalt inte ta emot ännu en röst.

Men en sådan situation behöver inte betyda att någon röstat i personens namn.

Valmyndigheten beskriver att felmarkeringar kan uppstå genom den mänskliga faktorn, exempelvis om en röstmottagare råkat markera fel rad i röstlängden.

Om det med säkerhet går att fastställa vad som hänt finns en särskild rutin för att korrigera felet. Den som faktiskt röstat kan behöva identifieras igen, rätt rad markeras och händelsen dokumenteras.

Om det däremot inte går att säkerställa att det handlar om en felaktig markering kan röstmottagarna inte bara stryka den befintliga noteringen.

Då kan väljaren nekas att lämna ytterligare en röst.

En avgiven röst går inte att koppla tillbaka till väljaren

Här finns också en viktig skillnad mellan ett administrativt fel och ett verkligt identitetsbedrägeri.

När en röst väl har tagits emot läggs den i valurnan utan koppling till väljarens identitet. Den svenska valhemligheten innebär att det därefter inte går att identifiera vilken valsedel som tillhör en viss person.

Om någon verkligen skulle lyckas rösta i en annan persons namn går det därför inte att i efterhand leta fram just den rösten och ta bort den.

Röstlängdens markering får därmed stor betydelse. Om den riktige väljaren senare kommer till vallokalen kommer röstmottagarna att se att personen redan står som röstande.

Förtidsröstning innebär andra rutiner

Den som förtidsröstar omfattas också av identitetskontroll, men själva hanteringen skiljer sig från röstningen i den egna vallokalen på valdagen.

En förtidsröst transporteras till väljarens vallokal och hanteras där innan den slutligt godkänns. Den som vill veta hur det fungerar kan läsa Hurbra:s guide om att förtidsrösta i valet 2026.

Valfusk är brottsligt

Att medvetet försöka påverka ett val genom att rösta i någon annans namn är inte bara ett brott mot valets rutiner.

Sådant agerande kan omfattas av brottet otillbörligt verkande vid röstning.

Det centrala i den aktuella diskussionen är därför inte att systemet saknar risker, utan vilka faktiska kontroller som finns och vad erfarenheten hittills visar.

Den som saknar legitimation kan använda en intygsperson. Intygspersonen måste själv legitimera sig. Röstmottagarna kontrollerar röstlängden. Den som redan är markerad som röstande kan inte utan vidare rösta igen.

Och trots att möjligheten med intygsperson har funnits sedan 2006 känner Valmyndigheten inte till något bekräftat fall där den har missbrukats för valfusk.