En reporter från Uppdrag granskning uppgav att hans företag hade lagt 60 timmar på ett takarbete som aldrig utförts. Skatteverket godkände ansökan samma dag och betalade ut 10 080 kronor utan att begära faktura, kvitto eller andra underlag. Granskningen visar samtidigt flera betydligt större fall där miljonbelopp har passerat kontrollsystemet.

Det var ett medvetet test av hur lätt det är att få ROT-pengar utbetalda.

Reporterns aktiebolag, som tidigare främst arbetat med medieproduktion, registrerades för byggverksamhet. Därefter uppgav han att företaget hade genomfört 60 timmars takarbete hemma hos en kollega.

Arbetet hade aldrig gjorts.

Ändå godkändes ansökan om 10 080 kronor av Skatteverket samma dag. Tre dagar senare fanns pengarna på företagets konto, enligt Uppdrag gransknings granskning.

Ingen faktura, inget kvitto och inget annat underlag hade begärts.

Redaktionen självrättade därefter uppgifterna och betalade tillbaka pengarna. Skatteverket tog dessutom ut fyra kronor i ränta.

Fakturan behöver normalt inte skickas till Skatteverket

Att Skatteverket inte såg någon faktura betyder inte att myndigheten frångick sin normala rutin.

Ett företag som utför ett ROT-arbete ska fakturera kunden, men fakturan skickas normalt inte automatiskt in till Skatteverket när företaget begär sin del av betalningen.

Företaget lämnar i stället uppgifter elektroniskt om bland annat hur många timmar som arbetats, arbetskostnaden, material och andra kostnader samt hur mycket kunden har betalat.

Därefter sker den första kontrollen maskinellt.

Det är därför Uppdrag gransknings test blir särskilt relevant.

Problemet är inte att varje ROT-ansökan måste innehålla en faktura och att Skatteverket glömde fråga efter den. Problemet är att de falska uppgifterna aldrig fick det automatiska systemet att reagera.

Enligt Patrik Lillqvist, chef för Skatteverkets underrättelseenhet, kopplas ingen handläggare in om den maskinella kontrollen inte ger någon varningssignal.

Skatteverket beskriver systemet som tillitsbaserat

Lillqvist beskriver reporterns test som en lucka i grundsystemet.

ROT-systemet bygger i hög grad på tillit. Skatteverket hanterar mycket stora mängder ärenden och kan därför inte göra en fullständig manuell kontroll av varje ansökan innan pengar betalas ut.

Under 2025 hanterade myndigheten mer än 2,4 miljoner ROT-ärenden och betalade ut nästan 22 miljarder kronor.

Automatiseringen gör systemet snabbt, men innebär samtidigt att kvaliteten på riskurvalet blir avgörande.

Om ett felaktigt ärende inte ser misstänkt ut för systemen kan det alltså passera utan att någon människa granskar fakturan eller kontrollerar att arbetet över huvud taget har utförts.

Exakt vilka riskregler och signaler som används i de automatiserade kontrollerna är inte offentligt känt.

Matbutik fick 2,8 miljoner i ROT-pengar

Reporterns 10 080 kronor är samtidigt bara en liten del av vad Uppdrag granskning har hittat.

I Halland registrerades en matbutik som byggföretag och fick enligt SVT sammanlagt omkring 2,8 miljoner kronor från Skatteverket för ROT-arbeten.

Enligt granskningen hade arbetena inte utförts.

Uppdrag granskning har även granskat ett konsultbolag i Västerås som fick drygt en miljon kronor i ROT-utbetalningar för påstådda renoveringar hos ett stort antal personer.

Bland de personer som SVT lyckades kontakta fanns 14 med efternamnet Svensson. Arbetena skulle dessutom ha genomförts på platser från Söderhamn i norr till Malmö i söder.

Inte heller det mönstret hade fått det automatiska kontrollsystemet att stoppa utbetalningarna.

Därmed blir reporterns eget test snarare en demonstration av en större svaghet än ett isolerat exempel.

Skatteverket: Har mycket att jobba med

Skatteverket säger efter granskningen att myndigheten behöver fortsätta utveckla kontrollerna.

Patrik Lillqvist konstaterar att det finns luckor och att Skatteverket har mycket att arbeta med när det gäller att förbättra systemet.

Uppdrag granskning uppger samtidigt att redaktionen informerade myndigheten om de upptäckta bristerna före publiceringen för att Skatteverket skulle kunna agera.

Något offentligt besked om att just den lucka som reportern utnyttjade nu helt har stängts finns däremot inte.

Regeringen vill skärpa kontrollerna från 2027

Regeringen hade redan före Uppdrag gransknings publicering lagt fram förslag om hårdare kontroller av ROT, RUT och skattereduktion för grön teknik.

Bland förslagen finns krav på mer information om underentreprenörer och bemanningsföretag, uppgifter på heder och samvete och större möjligheter för Skatteverket att hämta information från tredje part när ett ärende kontrolleras.

Även möjligheterna kring återkrav och ränta ska stärkas.

Lagändringarna är tänkta att börja gälla den 1 januari 2027, men förslaget är ännu inte slutligt beslutat av riksdagen.

De föreslagna reglerna innebär samtidigt inte att varje ROT-faktura automatiskt måste skickas till Skatteverket före utbetalning.

Det lämnar en central fråga efter SVT:s granskning: hur ska ett falskt ärende upptäckas om det aldrig väljs ut för en djupare kontroll från början?

Strömmer: Kan behöva göra betydligt mer

Justitieminister Gunnar Strömmer säger till SVT att han är överraskad om systemet är så enkelt att lura som granskningen visar.

Hans bedömning är att regeringen sannolikt kommer att behöva göra betydligt mer.

Det är också där Uppdrag gransknings test träffar den större frågan.

Ett system som hanterar miljontals ansökningar behöver automatisering för att fungera. Men om den automatiska kontrollen inte reagerar på företag som plötsligt byter verksamhet, arbeten som aldrig genomförts eller märkliga mönster bland kunderna kan stora belopp hinna betalas ut innan någon människa granskar vad som faktiskt hänt.

Reporterns 10 080 kronor betalades tillbaka nästan omedelbart.

I de större fallen som Uppdrag granskning har hittat handlar det om miljoner.