Socialdemokraterna lovar att målet om en barnmorska per födande ska nås i hela Sverige under nästa mandatperiod. Men någon prislapp finns ännu inte, och det är inte heller känt exakt hur stor bemanningsluckan är. Socialstyrelsens beräkningar visar samtidigt vilken stor förändring som kan krävas i förlossningsvården.

Socialdemokraterna går till val på att alla födande i Sverige ska kunna få kontinuerligt stöd av en barnmorska under den aktiva delen av förlossningen.

Magdalena Andersson presenterade löftet den 19 augusti 2026 och säger att det ska genomföras under nästa mandatperiod. Tanken är att staten ska göra överenskommelser med regionerna och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, där statliga pengar kan användas för att hjälpa regionerna att nå målet.

Exakt hur mycket pengar staten skulle behöva skjuta till är däremot inte klart.

Det gör en fråga central: vad skulle det faktiskt krävas för att Sverige ska kunna ha en barnmorska per födande?

Mer än 800 heltidstjänster krävs för modellen

Socialstyrelsen har redan räknat på hur stora personalresurser som behövs för ett system där en barnmorska kan ge kontinuerligt stöd till en födande och inte samtidigt ansvara för andra patienter.

Beräkningen visar att det krävs mer än 800 heltidstjänster för att kunna erbjuda det under 95 procent av årets timmar.

Det är en stor del av förlossningsvårdens totala bemanning. Förlossningsklinikerna har enligt Socialstyrelsens underlag en planerad bemanning på omkring 3 200 heltidstjänster.

Men siffran betyder inte att Sverige måste anställa över 800 nya barnmorskor.

En del av arbetet utförs redan inom dagens bemanning. Hur många ytterligare barnmorskor som faktiskt skulle behövas beror bland annat på hur regionerna arbetar i dag, hur personalen schemaläggs och hur ofta klinikerna redan kan erbjuda en-till-en-stöd.

Socialstyrelsens modell handlar alltså om vilket arbetsutrymme som krävs, inte om en konstaterad nationell brist på exakt 800 personer.

Så mycket skulle 800 tjänster kosta

Det går ändå att använda siffran för att få en uppfattning om reformens ekonomiska storleksordning.

En regionanställd barnmorska hade enligt SCB en genomsnittlig månadslön på 50 200 kronor under 2025.

Om 800 heltidstjänster hypotetiskt skulle behöva tillkomma helt från grunden innebär det omkring 482 miljoner kronor om året enbart i löner.

Med vanliga arbetsgivaravgifter blir summan cirka 633 miljoner kronor.

Då ingår fortfarande inte exempelvis tjänstepensioner, OB-ersättning och andra kostnader som följer med bemanningen.

Det är därför inte en prislapp för Socialdemokraternas förslag. Den verkliga merkostnaden kan bli betydligt lägre eftersom en del av kapaciteten redan finns i vården.

Socialdemokraterna har ännu inte presenterat någon nationell kostnadsberäkning för just löftet. Andersson säger att finansieringen ska diskuteras med SKR.

Det är inte samma sak som en egen barnmorska under hela graviditeten

Formuleringen ”en barnmorska per födande” kan också lätt missförstås.

Målet innebär inte att varje kvinna ska ha samma personliga barnmorska från graviditeten, genom hela förlossningen och under tiden efteråt.

Det handlar om att den födande under förlossningens aktiva fas ska kunna få kontinuerligt stöd av en barnmorska som inte samtidigt ansvarar för någon annan födande.

Det är också så målet formuleras i Socialstyrelsens arbete med den svenska förlossningsvården.

Ingen vet exakt hur långt Sverige har kvar

Det finns ännu ingen aktuell nationell siffra som visar hur stor andel av alla svenska förlossningar som i dag genomförs med en barnmorska som endast ansvarar för en födande.

Socialstyrelsens första baslinjemätning inom den nationella planen ska göras under 2026.

Det finns därför inte något säkert underlag för att säga att exempelvis 60, 70 eller 90 procent av förlossningarna redan uppfyller målet.

Patienternas egna erfarenheter visar samtidigt att en stor majoritet redan upplever att de får ett gott stöd. I Graviditetsenkäten 2023 svarade 88 procent att de fått det stöd de önskat och 89 procent att barnmorskan varit närvarande så mycket som de önskat.

Men det är inte samma sak som att barnmorskan bara ansvarat för en enda födande.

Skillnaderna mellan regioner och kliniker är dessutom stora.

Färre födslar har inte löst bemanningen

Sverige har under flera år haft kraftigt fallande födelsetal. Under 2025 föddes omkring 97 500 barn, det lägsta antalet på 23 år.

Det skulle kunna låta som att behovet av barnmorskor därmed borde minska.

Så enkelt är det inte.

Socialstyrelsen har pekat på att vårdtyngden samtidigt ökar. Fler riskgraviditeter, fler igångsättningar och större behov kopplade till bland annat psykisk ohälsa gör att färre födslar inte automatiskt betyder motsvarande minskat behov av personal.

Problemen handlar dessutom inte bara om hur många som är utbildade.

Nationella vårdkompetensrådet och Socialstyrelsen har pekat på att många personer med barnmorskeexamen inte arbetar som barnmorskor i vården. En viktig del av lösningen blir därför att få fler att vilja stanna kvar och arbeta inom framför allt förlossningsvården.

Arbetsmiljö och möjligheten att faktiskt ge varje födande tillräckligt med tid blir därmed en del av samma problem som reformen är tänkt att lösa.

S lovade en barnmorska per födande redan 2022

För Socialdemokraterna är frågan inte ny.

Inför valet 2022 lovade partiet också att arbeta för målet en barnmorska per födande.

Då var löftet mer begränsat. Socialdemokraterna skrev att målet skulle införas i de regioner där partiet styrde och kopplade satsningen till bland annat fler utbildade barnmorskor och bättre arbetsmiljö.

Fyra år senare återkommer samma grundidé, men den politiska konstruktionen är annorlunda.

Nu är målet att det ska gälla hela Sverige och att staten ska vara med och driva genomförandet genom överenskommelser och finansiering.

Det passar också in i den bredare sjukvårdspolitiken inför valet 2026, där ansvarsfördelningen mellan staten och regionerna återkommande har blivit en central fråga.

Målet finns redan i Socialstyrelsens nationella plan

Det finns dessutom en viktig skillnad jämfört med situationen inför valet 2022.

Målet är i dag inte bara en socialdemokratisk politisk ambition.

Socialstyrelsen har gjort kontinuerligt stöd av barnmorska till alla födande till ett delmål i den nationella planen för perioden 2026–2035. Regionerna uppmanas där att anpassa bemanningen så att vården kan erbjuda detta.

S-löftet handlar därför till stor del om hur snabbt och med vilken finansiering ett mål som redan finns ska genomföras.

Socialdemokraterna vill använda staten för att pressa på utvecklingen och hjälpa regionerna ekonomiskt.

Det är också där den stora obesvarade frågan inför valet finns.

Partiet har satt en tidsgräns: målet ska nås under nästa mandatperiod. Men innan det går att bedöma hur svårt eller dyrt det blir krävs både en nationell nulägesbild och ett konkret finansieringsförslag.

Först då går det att säga hur långt Sverige faktiskt har kvar till en barnmorska per födande.