Kinas nationella klimatcenter varnar för att El Niño som nu växer sig allt starkare kan utvecklas till den kraftigaste som någonsin registrerats. Prognoser från flera internationella klimatcenter pekar åt samma håll. För Sverige är den direkta vädereffekten osäker, men följderna kan ändå märkas genom högre globala temperaturer, störda skördar och stigande matpriser.
El Niño kan slå tidigare rekord
Havstemperaturerna i centrala och östra tropiska Stilla havet fortsätter att stiga och väntas kulminera mot slutet av 2026.
Kinas nationella klimatcenter bedömer att utvecklingen kan resultera i ett så kallat ”super-El Niño”, alltså en ovanligt kraftig variant av fenomenet. I den kinesiska klassificeringen används beteckningen när temperaturavvikelsen når minst 2,5 grader.
Det betyder däremot inte att något rekord redan är slaget.
Även amerikanska NOAA räknar med en mycket stark El Niño. Myndighetens senaste prognos pekar på över 90 procents sannolikhet för att fenomenet når nivån ”very strong” under hösten och vintern 2026/27. Sannolikheten att toppen under oktober–december blir högre än vid alla tidigare El Niño-händelser i den jämförbara serien sedan 1950 uppskattas till 69 procent.
Världsmeteorologiska organisationen, WMO, räknar samtidigt med temperaturavvikelser kring 2,9 grader i delar av det tropiska Stilla havet under augusti–oktober.
Det är därför ännu en prognos om ett möjligt historiskt rekord, inte ett konstaterat sådant.
Vad är El Niño?
El Niño är en naturlig del av klimatsystemet i tropiska Stilla havet och återkommer med några års mellanrum.
Under normala förhållanden driver passadvindarna varmt ytvatten västerut mot Indonesien och Australien. Närmare Sydamerikas kust kan då kallare vatten från djupare lager stiga mot ytan.
När El Niño utvecklas försvagas passadvindarna. Det varma havsvattnet sprider sig längre österut över Stilla havet och förändrar samtidigt var de största områdena med regn och åskväder finns.
Det kan i sin tur påverka luftströmmar långt utanför Stilla havet.
Resultatet är att nederbörd, temperaturer, stormbanor och torka kan förändras på olika håll i världen, ibland tusentals kilometer från själva området där El Niño uppstår.
El Niño orsakas inte av klimatförändringen. Fenomenet har förekommit långt innan dagens globala uppvärmning. Skillnaden är att en stark El Niño nu läggs ovanpå ett klimat som redan är betydligt varmare.
Därför kan 2027 bli extremt varmt
En kraftig El Niño kan också lyfta den globala medeltemperaturen.
Effekten behöver inte vara som störst samtidigt som temperaturerna i Stilla havet når sin topp. Historiskt har den globala temperaturpåverkan ofta blivit tydlig året efter att El Niño utvecklats.
Det gör 2027 särskilt intressant.
SMHI har tidigare pekat på att ett ihållande starkt El Niño skulle kunna bidra till att 2027 blir ett år med mycket hög global medeltemperatur, potentiellt högre än under tidigare rekordår.
Det betyder inte att El Niño ensam orsakar rekordvärmen. Den långsiktiga, människodrivna uppvärmningen är bakgrunden. El Niño kan tillfälligt skjuta temperaturerna ytterligare uppåt.
Det är samma anledning till att enskilda svenska värmeperioder inte bör beskrivas som en direkt konsekvens av El Niño. Sverige kan få kraftig värme även utan fenomenet. Läs mer i Hurbra:s guide om värmebölja i Sverige.
Så kan vädret förändras runt världen
Effekterna av El Niño ser mycket olika ut beroende på var i världen man befinner sig.
| Område | Förhöjd risk vid stark El Niño |
|---|---|
| Australien och delar av Sydostasien | Torka, hetta och bränder |
| Västra Sydamerika | Kraftiga regn och översvämningar |
| Östra Afrika | Mer nederbörd i vissa områden |
| Sydasien | Störd eller svagare monsun |
| Södra Europa | Ökad sannolikhet för nederbörd |
| Norra Europa | Ökad sannolikhet för torrare förhållanden |
Det handlar dock om statistiskt förändrade sannolikheter, inte om färdiga väderprognoser för enskilda länder eller månader.
Två mycket starka El Niño-händelser behöver inte heller ge exakt samma resultat.
En förändring i havstemperaturerna kan samspela med andra delar av atmosfären på olika sätt. Lokala vädersystem, havsströmmar och andra naturliga klimatvariationer spelar också in.
Den aktuella prognosen från WMO pekar bland annat mot ökad sannolikhet för mer nederbörd i delar av södra Europa och torrare förhållanden i delar av norra Europa.
Kina har redan drabbats av extremväder
Kina har under sommaren utsatts för omfattande extremväder med kraftiga regn och tyfoner.
Det kinesiska klimatcentret bedömer att den pågående El Niño-utvecklingen redan påverkar landets vädermönster och ökar risken för stora regionala skillnader i nederbörden.
Delar av norra och nordöstra Kina väntas få mer regn än normalt, medan andra områden kan bli torrare.
Kinesiska prognoser pekar också på att tyfonerna kan bli färre till antalet men att vissa av dem kan bli kraftigare eller följa ovanliga banor.
Det går däremot inte att slå fast att varje enskilt skyfall, översvämning eller tyfon orsakas av El Niño. Fenomenet påverkar sannolikheten för vissa vädermönster men är sällan en ensam förklaring till en specifik händelse.
Så kan Sverige påverkas
För svenska läsare är det kanske den viktigaste frågan, och samtidigt den svåraste att svara på.
El Niño har en betydligt svagare och mer varierande koppling till vädret i Sverige än till exempelvis Australien, Peru eller Indonesien.
Ett rekordstarkt El Niño betyder därför inte automatiskt att Sverige får en varm vinter, en torr höst eller ovanligt mycket regn.
SMHI har tidigare betonat att sambandet mellan El Niño och svenskt väder är svagt.
WMO:s nuvarande prognoser visar en förhöjd sannolikhet för torrare förhållanden i delar av norra Europa, men det är inte samma sak som en prognos om en torr svensk höst eller vinter.
Den svenska effekten kan i stället bli tydligare på andra sätt.
En stark El Niño kan bidra till högre globala temperaturer. Den kan förändra vädermönster i Europa. Och framför allt kan den påverka jordbruk, råvarumarknader och livsmedelspriser långt från Stilla havet.
Matpriserna kan bli nästa effekt
Ett av de största ekonomiska orosmolnen är jordbruket.
Starka El Niño-perioder har historiskt orsakat eller förvärrat torka i flera stora jordbruksregioner samtidigt som andra områden drabbats av för mycket regn.
Australien, Sydostasien, delar av Sydamerika, södra Afrika och Sydasien är viktiga producenter av bland annat spannmål, socker, soja och vegetabiliska oljor.
Om flera stora producentländer får sämre skördar samtidigt kan priserna på världsmarknaden stiga.
Det kan så småningom nå även svenska konsumenter.
Kopplingen är inte direkt. Hur mycket svenska matpriser förändras beror också på kronans växelkurs, energi- och transportkostnader, gödselpriser, livsmedelsindustrins kostnader och butikernas prissättning.
Men svenska livsmedelspriser påverkas av stora internationella prisrörelser.
Ett rekordstarkt El Niño skulle därför kunna bli ytterligare en riskfaktor för hushållens matkostnader under 2027.
Avgörs mot slutet av året
De kommande månaderna blir avgörande för om prognoserna om ett historiskt El Niño faktiskt slår in.
Havstemperaturerna väntas fortsätta stiga och fenomenet brukar nå sin största styrka kring slutet av året.
Först när utvecklingen under november och december går att mäta blir det möjligt att bedöma om 2026 års El Niño verkligen passerar tidigare rekord.
Redan nu är signalen däremot ovanligt tydlig: flera stora klimatcenter räknar med en mycket kraftig händelse.
För Sverige är det fortfarande för tidigt att säga exakt hur vädret påverkas. Globalt kan däremot ett rekordstarkt El Niño få betydligt större konsekvenser, från extremväder och högre temperaturer till svagare skördar och dyrare mat.