Tidöpartierna går in i slutspurten av valrörelsen utan en gemensam linje om den tillfälligt sänkta skatten på bensin och diesel. SD och KD vill förlänga sänkningen, Liberalerna säger nej i nuläget och Moderaterna vill ännu inte ge besked. För bilisterna kan konflikten få ett mycket konkret resultat vid pumpen efter valet.
Frågan handlar inte bara om några ören i bensinpris. Den största tillfälliga skattesänkningen motsvarar omkring tre kronor per liter inklusive moms om den slår igenom fullt ut i konsumentpriset.
Den gäller samtidigt bara till den 30 november 2026.
Om inget nytt beslut fattas kommer därför skatten på bensin och diesel att stiga igen kort efter valet den 13 september.
Skatten kan höjas i två steg
De tillfälliga skattesänkningarna består egentligen av två olika delar med olika slutdatum.
Den första gäller till den 30 september. Energiskatten på bensin sänktes med 82 öre per liter och skatten på diesel med motsvarande knappt 32 öre per liter.
Med moms beräknades den förändringen vid fullt genomslag motsvara ungefär:
| Drivmedel | Möjlig effekt vid pump |
|---|---|
| Bensin | cirka 1 krona per liter |
| Diesel | cirka 40 öre per liter |
Den betydligt större förändringen kom därefter när koldioxidskatten på både bensin och diesel sänktes med 2,40 kronor per liter. Med moms motsvarar det omkring tre kronor per liter.
Den sänkningen gäller från den 1 juli till den 30 november.
Det innebär att skatten, med nuvarande regler, höjs i två steg: först den 1 oktober och därefter betydligt mer den 1 december.
Bensinpriset stiger inte automatiskt med exakt tre kronor
För den som tankar är det lockande att översätta skatteförändringen direkt till ett framtida literpris. Så enkelt fungerar det inte.
Om den stora sänkningen försvinner ökar skatten med ett belopp som inklusive moms motsvarar ungefär tre kronor per liter. Men priset på bensin och diesel bestäms också av bland annat oljepriset, kronans växelkurs, raffinaderipriser och drivmedelsbolagens marginaler.
Det går därför inte redan nu att säga att bensinen kommer att bli exakt tre kronor dyrare den 1 december.
Däremot är skatteförändringen tillräckligt stor för att kunna märkas tydligt vid pumpen om övriga faktorer är någorlunda oförändrade.
Regeringens beräkningar när den senaste sänkningen infördes utgick från att fullt genomslag skulle sänka konsumentpriset med omkring tre kronor per liter. Den som vill se bakgrunden till beslutet kan läsa regeringens underlag om den tillfälligt sänkta skatten på bensin och diesel.
SD och KD vill fortsätta – L säger nej
Det politiska problemet för Tidösamarbetet är att partierna inte längre har samma besked om vad som ska hända efter november.
Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill behålla den lägre skatten. För båda partierna passar frågan väl in i en valrörelse där hushållens kostnader och villkoren för människor som är beroende av bilen är centrala.
Liberalerna vill däremot inte i nuläget förlänga den tillfälliga sänkningen.
Moderaterna har ännu inte gett något besked om vilken linje partiet vill driva.
Det gör statsministerpartiets position särskilt viktig. Utan en gemensam Tidölinje kan drivmedelsskatten bli en öppen förhandlingsfråga både under valrörelsens sista veckor och efter valet.
En dyr fråga även för staten
En förlängning är samtidigt inte gratis.
Den stora tillfälliga skattesänkningen beräknades minska statens skatteintäkter med omkring 7,7 miljarder kronor under de månader den gäller.
Det betyder att partier som vill göra sänkningen mer långvarig också måste prioritera flera miljarder kronor i kommande budgetar.
För hushållen blir effekten olika stor. Den som kör lite påverkas begränsat, medan en familj med två bilar och långa dagliga resor kan få en betydligt större kostnadsskillnad.
Det är också en anledning till att drivmedelsfrågan ofta blir politiskt känsligare utanför storstäderna.
Kan bli en tydlig valfråga efter sommaren
Tidpunkten gör konflikten extra laddad.
Valet hålls den 13 september. Den första delen av skattesänkningen löper ut drygt två veckor senare och den stora sänkningen två och en halv månad efter valet.
Väljarna röstar alltså innan de vet om den lägre drivmedelsskatten blir kvar.
Det skapar ett tydligt läge för oppositionen att kräva besked från Moderaterna, men också för SD och KD att pressa sina samarbetspartier.
För Tidöpartierna finns dessutom en särskild symbolik i frågan. Lägre bensin- och dieselpriser har varit ett återkommande budskap under mandatperioden och drivmedel och klimat är redan en tydlig konfliktlinje inför valet 2026.
Om partierna inte lyckas enas riskerar samma fråga nu i stället att synliggöra skillnaderna mellan dem.
Det här gäller med dagens beslut
För bilister är läget just nu relativt enkelt:
- den mindre tillfälliga skattesänkningen löper ut den 30 september
- den större sänkningen löper ut den 30 november
- SD och KD vill att den lägre skatten ska fortsätta
- Liberalerna säger nej till en förlängning i nuläget
- Moderaterna har ännu inte lämnat något slutligt besked
Så länge inget nytt beslut fattas är det alltså de ordinarie högre skattenivåerna som återkommer.
Hur mycket det slutligen syns på skyltarna vid bensinstationerna avgörs först när skatteförändringen kombineras med oljepris, kronkurs och övriga delar av drivmedelspriset.
Men politiskt är frågan redan på väg att bli betydligt större än så: ett av Tidös mest konkreta besked till bilisterna har blivit en konflikt inne i samarbetet – mindre än en månad före valet.