Riksbankens huvudkontor i Stockholm står inför en omfattande renovering som preliminärt beräknas kosta 3,3 miljarder kronor. Nu har bilder på bland annat marmorbeklädda omklädningsrum och bastu satt nytt ljus på projektet och gjort kostnaderna till en känslig fråga. Riksbanken försvarar arbetena med byggnadens särskilda krav och säger att standarden inte har höjts.

Det är en siffra som sticker ut även för ett omfattande fastighetsprojekt. Riksbankens preliminära kalkyl för renoveringen av huvudkontoret vid Brunkebergstorg ligger på 3,3 miljarder kronor.

Samtidigt har nya bilder från redan utförda delar av arbetet väckt reaktioner. På bilderna syns bland annat omklädningsrum med marmor och bastu, detaljer som snabbt har blivit symboler för en renovering där den totala kostnaden räknas i miljarder.

Men de 3,3 miljarderna går inte till bastur och exklusiva ytskikt. Huvuddelen av den stora renoveringen ligger dessutom fortfarande framför Riksbanken.

33 miljoner för stammar, toaletter och omklädningsrum

En av de kostnader som nu blivit offentlig gäller stambyten för omkring 50 toaletter samt omklädningsrum och bastu.

Den posten uppgår till omkring 33 miljoner kronor.

Det betyder inte att bastun i sig kostat 33 miljoner. Summan omfattar flera olika arbeten och installationer i fastigheten.

Därutöver har sju hissar renoverats för omkring 11 miljoner kronor.

De konkreta beloppen är små jämfört med hela projektet, men bilderna har gjort kostnaderna betydligt lättare att ta till sig än tekniska poster som ventilation och reservkraft.

Den stora renoveringen har inte börjat

Den riktigt omfattande ombyggnaden av Riksbankshuset är planerad att inledas först sommaren 2027.

Arbetena väntas sedan pågå i ungefär fyra år. Riksbanken räknar med att kunna flytta tillbaka tidigast omkring 2030.

Det är därför viktigt att skilja på redan genomförda arbeten och den kommande huvudrenoveringen.

De 3,3 miljarderna är dessutom en preliminär kostnadsuppskattning, inte en slutligt fastställd nota. Ett formellt investeringsbeslut ska fattas inför byggstarten och kalkylen kan fortfarande förändras.

Det här ska miljarderna gå till

Riksbanken beskriver huvudkontoret som en omkring 50 år gammal byggnad där stora tekniska system behöver bytas eller moderniseras.

Bland annat handlar projektet om:

• ventilation
• elsystem
• brandskydd
• reservkraft
• säkerhetslösningar
• arbetsmiljö
• tillgänglighet
• energiprestanda.

Även kostnader för ersättningslokaler ingår i den samlade kalkylen.

Riksbanken ska under renoveringen lämna Brunkebergstorg och bland annat använda cirka 10 000 kvadratmeter lokaler på Sveavägen. Banken har tecknat ett fyraårigt hyresavtal för delar av dessa lokaler.

Även tillfälliga kontor kräver särskilda säkerhetslösningar eftersom en centralbank har helt andra krav än en vanlig kontorsverksamhet.

Den som vill läsa Riksbankens egen beskrivning av projektet hittar mer information på Riksbankens sida om renoveringen av huvudkontoret.

Kulturhistoriska krav gör arbetet dyrare

En viktig del av Riksbankens försvar är själva byggnaden.

Huvudkontoret ritades av arkitekten Peter Celsing och stod färdigt 1976. Byggnaden är blåklassad av Stockholms stadsmuseum, den högsta kulturhistoriska klassningen.

Det begränsar hur huset kan byggas om.

Installationer kan alltså inte alltid rivas ut och ersättas på enklaste möjliga sätt. Ändringar måste genomföras varsamt och delar av interiören behöver återställas med hänsyn till den ursprungliga arkitekturen.

Riksbanken använder därför även byggnadsantikvarisk kompetens i projektet.

Det är en förklaring till varför en tekniskt nödvändig renovering av ett äldre kontor kan bli betydligt dyrare än motsvarande arbete i en vanlig modern fastighet.

Riksbanken: Standarden har inte höjts

De nya bilderna skapar samtidigt en svår kommunikativ situation för banken.

När människor ser marmor, omklädningsrum och bastu blir diskussionen lätt en annan än när kostnaderna beskrivs som stambyten, ventilation och brandskydd.

Riksbankens projektledning har försvarat arbetena och uppgett att standarden inte har höjts.

Personalutrymmen och träningsmöjligheter är inte heller helt nya inslag i huset. De fanns redan som en del av den ursprungliga byggnaden och personalmiljön när Riksbankshuset uppfördes.

Bankens argument är därmed att det till stor del handlar om att renovera och bevara en befintlig byggnad, inte om att i efterhand skapa ett nytt lyxkontor.

Därför kan renoveringen bli politiskt känslig

Det är ändå lätt att förstå varför just den här renoveringen riskerar att bli en symbolfråga.

3,3 miljarder kronor är en mycket stor summa och Riksbanken är en offentlig institution med en särställning i det svenska samhället. Banken är självständig, men verksamheten granskas bland annat av riksdagen, Riksrevisionen och riksbanksfullmäktige.

Till det kommer den ekonomiska bakgrunden.

Riksdagen beslutade 2024 om ett kapitaltillskott på 25 miljarder kronor till Riksbanken efter att bankens egna kapital hade försvagats av stora förluster.

Det är två olika frågor. Kapitaltillskottet finansierar inte specifikt renoveringen och Riksbanken äger själv fastigheten.

Men politiskt och opinionsmässigt är sambandet lätt att göra: först behövde Riksbanken stärka sin ekonomi med tiotals miljarder från staten, därefter möts allmänheten av en renoveringskalkyl på 3,3 miljarder och bilder på marmor och bastu.

Det gör att detaljer som egentligen utgör en liten del av ett mycket större byggprojekt kan få betydligt större betydelse i debatten.

Ingen fast slutnota ännu

Det avgörande framåt blir därför inte bara vilka material som syns på fotografierna.

Det blir också om Riksbanken kan visa hur kostnaderna utvecklas när den stora renoveringen går från preliminär kalkyl till verkligt byggprojekt.

Någon fullständig offentlig uppdelning av de 3,3 miljarderna på exempelvis ventilation, säkerhet, kulturhistorisk restaurering och ersättningslokaler finns ännu inte.

Och eftersom huvudprojektet inte startar förrän 2027 återstår den viktigaste frågan:

Blir 3,3 miljarder den faktiska kostnaden, eller bara början på notan?