Det kan bli en riktig rysare i riksdagen när regeringens skärpta regler för anhöriginvandring ska avgöras på torsdag. S, V, C och MP har gått samman för att stoppa delar av förslaget, och om två ledamöter från Tidösidan går över kan oppositionen få majoritet.

Socialförsäkringsutskottet ställde på tisdagen sig bakom regeringens förslag om skärpta villkor för anhöriginvandring. Men när frågan går vidare till riksdagen är utgången i flera delar fortfarande oviss.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har nämligen enats om gemensamma reservationer mot flera av förändringarna.

Framför allt gäller striden två frågor: hur länge vissa personer ska behöva vänta innan familjen kan få komma till Sverige och om försörjningskravet ska prövas på nytt varje gång ett anhörigtillstånd förlängs.

Riksdagen debatterar frågan onsdagen den 12 augusti och beslutet är planerat till torsdag den 13 augusti.

Två års väntan kan bli ett år

En av regeringens stora förändringar är en ny huvudregel om två års väntetid.

För personer med tidsbegränsat uppehållstillstånd ska det i många fall krävas att personen har vistats i Sverige med uppehållstillstånd i minst två år innan en anhörig kan beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning.

Det finns undantag, bland annat för vissa flyktingar och ensamkommande barn, men två år är tänkt att bli huvudregeln för de grupper som omfattas.

S, V, C och MP accepterar inte den tidsgränsen.

De fyra partierna vill i stället att väntetiden ska vara högst ett år och anser att regeringens tvåårsregel går för långt.

Det innebär att torsdagens omröstning inte bara handlar om att säga ja eller nej till regeringens migrationspaket i sin helhet. Riksdagen kan också komma att ändra enskilda delar av det.

Oppositionen säger nej till nytt försörjningskrav vid förlängning

Den andra stora stridsfrågan gäller familjer som redan har fått återförenas i Sverige.

Regeringen vill att försörjningskravet ska kunna prövas även när en anhörig söker fortsatt uppehållstillstånd.

Det skulle innebära att det inte alltid räcker att kravet var uppfyllt när familjen först fick möjlighet att återförenas. När tillståndet senare ska förlängas kan familjens ekonomiska situation behöva prövas igen.

På den punkten går S, V, C och MP gemensamt emot regeringen.

Oppositionen varnar för konsekvenser för familjer där förutsättningarna förändras efter att de har återförenats. En person kan exempelvis bli arbetslös, sjuk eller börja studera och därmed få svårare att uppfylla försörjningskravet vid nästa prövning.

De fyra partierna vill därför inte att försörjningskravet ska gälla på det sättet vid förlängningar.

Själva försörjningskravet blir samtidigt hårdare

Regeringens förslag innehåller även ett högre försörjningskrav vid anhöriginvandring.

I dagens system behöver den person som bor i Sverige i många fall kunna visa att det finns en tillräckligt stor bostad och tillräckligt mycket pengar kvar när bostadskostnaden är betald.

Regeringen vill höja den ekonomiska nivån och låta försörjningskravet omfatta fler situationer.

Det är viktigt att skilja på de olika konflikterna inför torsdagens beslut. S, V, C och MP försöker inte gemensamt stoppa hela försörjningskravet. Den tydligaste gemensamma invändningen gäller att kravet ska prövas igen när ett uppehållstillstånd förlängs.

Även forskare har blivit en konfliktfråga. Oppositionen vill att forskare undantas från det nya försörjningskravet och varnar för att Sverige annars kan få svårare att locka internationell kompetens.

Två röster kan ändra resultatet

Det som gör torsdagens omröstning extra laddad är mandatläget.

Efter valet 2022 hade Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tillsammans 176 mandat. S, V, C och MP hade tillsammans 173.

Om samtliga ursprungliga mandat skulle rösta enligt den blockindelningen räcker det alltså med att två ledamöter från Tidösidan röstar med oppositionen för att resultatet ska bli 175–174 åt andra hållet.

Sedan valet har flera ledamöter dessutom lämnat sina partier och sitter numera utan partibeteckning. Det gör den exakta matematiken inför en enskild votering mer komplicerad än den ursprungliga fördelningen 176–173.

Det avgörande blir därför vilka ledamöter som faktiskt är på plats och hur de partilösa ledamöterna röstar.

Blickarna riktas mot Liberalerna

Oppositionen hoppas framför allt kunna locka över ledamöter från Liberalerna.

Migrationspolitiken har under mandatperioden orsakat återkommande interna konflikter inom partiet, och enskilda liberala ledamöter har tidigare uttryckt kritik mot delar av regeringens skärpningar.

Det betyder däremot inte att oppositionen redan har säkrat de röster som behövs.

Det finns inför omröstningen inget säkert besked om att två Tidöledamöter faktiskt tänker bryta med sina partier. Två röster kan alltså avgöra frågan, men oppositionen måste fortfarande få dem.

Fler förändringar ingår i paketet

Förslaget om anhöriginvandring innehåller fler delar än de som står i centrum för torsdagens politiska strid.

Bland annat förändras reglerna för vilka som omfattas av försörjningskravet och vilka möjligheter unga vuxna har att få fortsatt uppehållstillstånd efter att tidigare ha fått komma till Sverige som barn.

En del är den så kallade tonårsventilen, som ger vissa personer under 21 år möjlighet att få fortsatt uppehållstillstånd även efter att de fyllt 18.

Regeringens plan är att de nya reglerna ska börja gälla den 1 oktober 2026.

Den som vill läsa regeringens förslag och oppositionens reservationer i detalj kan göra det i riksdagens sammanställning inför beslutet.

Frågan blir samtidigt en del av den större migrationspolitiska striden inför valet 2026.

På torsdag får regeringen veta om den fortfarande har riksdagen med sig hela vägen. Med det nuvarande mandatläget kan två röster vara skillnaden mellan att de omstridda delarna blir verklighet och att oppositionen lyckas skriva om dem i sista stund.