USA förlorade oväntat 23 000 jobb i juli samtidigt som tidigare jobbsiffror reviderades kraftigt ned. Ändå stiger Wall Street. Förklaringen är att den svagare arbetsmarknaden gör det svårare för Federal Reserve att höja räntan igen. Problemet är att inflationen fortfarande ligger klart över målet.

Den amerikanska ekonomin har fått en betydligt mer komplicerad bild på bara några dagar.

Fredagens stora jobbrapport visade att antalet sysselsatta utanför jordbruket minskade med 23 000 personer i juli. Inför beskedet hade marknaden räknat med omkring 80 000 nya jobb.

Ännu mer anmärkningsvärda var revideringarna av de tidigare månaderna. Jobbökningen i maj skrevs ned från 129 000 till 63 000 och junis siffra från 57 000 till endast 20 000.

Sammanlagt försvann därmed 103 000 tidigare rapporterade jobb ur statistiken.

Det förändrar bilden av den amerikanska arbetsmarknaden. Det handlar inte längre bara om en svag månad, utan om flera månader där jobbskapandet har varit betydligt lägre än man tidigare trott.

Signal	Senaste besked
Jobb i juli	−23 000
Förväntat	cirka +80 000
Revidering maj–juni	−103 000
Arbetslöshet	4,1 %
Deltagande i arbetskraften	61,4 %
Löneökning i årstakt	3,2 %
PCE-inflation	3,7 %

Arbetslösheten sjunker – men inte av den anledning man vill se

En detalj i rapporten ser vid första anblick positiv ut.

Arbetslösheten sjönk från 4,2 till 4,1 procent.

Normalt skulle en lägre arbetslöshet ses som ett styrketecken, men den här gången är förklaringen betydligt mindre uppmuntrande. Omkring 264 000 personer lämnade arbetskraften under månaden.

Deltagandegraden sjönk till 61,4 procent, den lägsta nivån sedan början av 2021.

Det betyder förenklat att en del människor inte längre räknas som arbetslösa eftersom de inte längre söker arbete.

Sedan januari har deltagandet i arbetskraften fallit med 0,7 procentenheter. Även andelen av hela befolkningen som faktiskt har ett arbete har minskat.

Det gör arbetslöshetssiffran på 4,1 procent mindre positiv än den först ser ut.

USA befinner sig fortfarande inte i något tydligt arbetsmarknadsras. Privata arbetsgivare skapade omkring 30 000 jobb i juli och bland annat hälsovård och byggsektor fortsatte att anställa.

Men riktningen har blivit svagare.

Under de senaste tre månaderna har jobbskapandet i genomsnitt legat på endast omkring 20 000 arbetstillfällen per månad.

Lönerna bromsar också

Ytterligare en signal finns i löneutvecklingen.

Den genomsnittliga timlönen steg med bara två cent under juli till 37,62 dollar.

Jämfört med samma period förra året var lönerna 3,2 procent högre.

Det är fortfarande en löneökning, men takten har bromsat.

Tillsammans börjar flera indikatorer därför peka åt samma håll: färre nya jobb, lägre deltagande på arbetsmarknaden och svagare löneökningar.

För Federal Reserve skulle det normalt vara argument för en försiktigare penningpolitik.

Men den här gången finns ett stort problem.

Fed pressas från två håll

Inflationen är fortfarande hög.

PCE-inflationen, det inflationsmått som Federal Reserve framför allt följer, låg på 3,7 procent i juni.

Feds mål är 2 procent.

Centralbanken har nyligen lämnat styrräntan oförändrad på 3,50–3,75 procent och tre ledamöter ville till och med höja räntan.

Nu har Fed fått en betydligt svagare jobbrapport ovanpå den fortsatt höga inflationen.

Det skapar en obekväm situation.

En hög ränta kan behövas för att få ned inflationen, men samma höga ränta riskerar samtidigt att pressa en arbetsmarknad som redan börjat försvagas.

Det är den viktigaste ekonomiska konflikten i USA just nu.

Arbetsmarknaden säger att Fed bör vara försiktigt.

Inflationen säger att centralbanken ännu inte har råd att slappna av.

Därför stiger Wall Street när jobben försvinner

På Wall Street togs jobbrapporten däremot emot positivt.

S&P 500 steg under fredagen och Nasdaq gick ännu starkare. Samtidigt sjönk de amerikanska marknadsräntorna och dollarn försvagades.

Det kan verka märkligt att aktiemarknaden stiger efter en rapport som visar att USA förlorar jobb.

Förklaringen finns hos Fed.

Investerare hade före rapporten sett en relativt stor möjlighet att centralbanken skulle höja räntan igen i september. Efter de svaga jobbsiffrorna sjönk den sannolikheten kraftigt.

En svagare arbetsmarknad gör det helt enkelt svårare för Fed att motivera ytterligare åtstramningar.

För aktiemarknaden är lägre räntor normalt positivt. Företagens finansiering blir billigare, obligationer blir mindre konkurrenskraftiga mot aktier och framtida bolagsvinster värderas högre.

Det är ett klassiskt exempel på att dåliga ekonomiska nyheter kan bli goda börsnyheter.

Liknande ränteförväntningar har varit centrala för utvecklingen på Wall Street under de senaste handelsdagarna.

Men sambandet har en gräns.

Så länge investerarna ser utvecklingen som en kontrollerad avmattning kan svagare statistik vara positiv för börsen eftersom Fed får mindre anledning att höja räntan.

Om arbetsmarknaden däremot skulle försämras så mycket att marknaden börjar frukta recession förändras situationen. Då blir svaga jobbdata bara svaga jobbdata.

Amerikanerna räknar fortfarande med hög inflation

Fredagens undersökning från Federal Reserve Bank of New York visar dessutom att hushållens inflationsförväntningar fortfarande ligger högt.

Amerikanerna räknar i median med en inflation på 3,6 procent om ett år.

På tre års sikt är förväntningen 3,3 procent och på fem års sikt 3,0 procent.

Det är viktigt för Fed eftersom inflationsförväntningar kan påverka den faktiska inflationen.

Om hushåll och företag börjar utgå från att priserna kommer att fortsätta stiga snabbt kan lönekrav, prissättning och konsumtionsbeslut anpassas därefter.

Samtidigt ser amerikanerna själva större risker på arbetsmarknaden.

Sannolikheten som hushållen bedömer för att arbetslösheten ska vara högre om ett år steg till 42,8 procent.

Det sammanfattar nästan hela situationen: oro för både inflation och jobb samtidigt.

Arbetarna får en rekordliten del av den amerikanska ekonomin

En annan färsk amerikansk siffra ger ytterligare perspektiv.

Arbetskraftens andel av USA:s nominella ekonomiska produktion sjönk under andra kvartalet till 52,9 procent.

Det är den lägsta nivån sedan statistiken började 1947.

Samtidigt fortsätter produktiviteten att öka. Amerikanska företag producerar alltså mer per arbetad timme, medan arbetstagarnas del av den totala ekonomiska produktionen minskar.

Under andra kvartalet ökade produktiviteten med 1,4 procent i årstakt. Jämfört med ett år tidigare var uppgången 2,2 procent.

Det är i grunden positivt att ekonomin kan producera mer med samma arbetsinsats. Men kombinationen av högre produktivitet, begränsad jobbtillväxt och en rekordlåg arbetskraftsandel väcker större frågor om vem som får del av produktivitetsvinsterna.

Automation och AI är också en del av diskussionen. Företag kan i allt högre grad öka produktionen utan att personalstyrkan behöver växa i samma takt.

Det är för tidigt att säga hur stor del av den senaste utvecklingen som faktiskt kan kopplas till AI, men siffrorna blir särskilt intressanta när jobbskapandet samtidigt bromsar.

Tullarna börjar också synas tydligare

Samtidigt förändras amerikanska företags handelsmönster.

Under tidigare månader har importörer tagit in stora mängder varor i förväg för att hinna före högre tullar och stigande transportkostnader.

Den importvågen ser nu ut att nå sitt slut.

Aktiviteten i de största amerikanska containerhamnarna väntas fortfarande vara hög under augusti, men därefter pekar prognoserna mot lägre import under större delen av resten av året.

Nya amerikanska tullar på mellan 10 och 12,5 procent började gälla den 24 juli för varor från ett stort antal ekonomier.

Det innebär att tullpolitiken inte längre bara är en politisk fråga. Den börjar påverka när företag beställer varor, hur stora lager de håller och vad importen kostar.

Även Stockholmsbörsens handel under fredagen påverkades av de amerikanska jobbsiffrorna och förändrade ränteförväntningar.

Nästa stora test kommer redan nästa vecka

Fredagens jobbrapport gav marknaden en tydlig signal om att den amerikanska arbetsmarknaden har försvagats.

Men den löser inte Feds dilemma.

Nästa riktigt viktiga besked kommer redan onsdagen den 12 augusti när USA publicerar konsumentprisindex för juli.

Dagen därpå kommer producentprisindex.

Om inflationen samtidigt visar tydliga tecken på att falla får Fed större frihet att reagera på den svagare arbetsmarknaden.

Om inflationen däremot fortsätter ligga högt blir situationen betydligt svårare.

USA har då något som centralbanker helst vill undvika: en ekonomi där arbetsmarknaden tappar fart innan inflationen är besegrad.

Det är ännu för tidigt att tala om recession.

Men efter fredagens siffror är det betydligt svårare att beskriva den amerikanska arbetsmarknaden som stark.

Och just nu är det kanske den viktigaste förändringen av alla.