Novo Nordisk lyckades få flera delar av en amerikansk aktieägarstämning avvisade. Men anklagelserna om hur bolaget beskrev CagriSemas tolerabilitet och doseringen i den viktiga Redefine 1-studien får prövas vidare.

Beslutet förlänger en kris som inte längre bara handlar om läkemedlets effekt. Den gäller också förtroendet för hur Novo Nordisk kommunicerade med marknaden inför ett av bolagets mest efterlängtade studieresultat.

En federal domare i USA beslutade den 28 juli att Novo Nordisk måste möta delar av en stämning från investerare som ägt bolagets amerikanska depåbevis.

Investerarna anklagar Novo Nordisk för att ha lämnat missvisande information om fas 3-studien Redefine 1 och för att inte tillräckligt tydligt ha beskrivit att deltagarna kunde påverka sin egen dosering av CagriSema.

Domaren Robert Kirsch avvisade flera av investerarnas påståenden. Däremot får krav som rör bolagets uttalanden om behandlingens tolerabilitet och studiens doseringsprotokoll gå vidare, enligt Reuters.

Beslutet innebär inte att Novo Nordisk har gjort sig skyldigt till bedrägeri. Det betyder att domaren anser att vissa av anklagelserna är tillräckligt underbyggda för att prövas vidare.

Doseringsfrågan blev central efter resultatet

CagriSema kombinerar semaglutid, den aktiva substansen i Wegovy, med den experimentella amylinanalogen cagrilintid.

Novo Nordisk hade inför resultaten talat om möjligheten att nå en genomsnittlig viktminskning på minst 25 procent. När Redefine 1-resultaten presenterades i december 2024 stannade viktminskningen på 22,7 procent efter 68 veckor.

Resultatet var fortfarande starkt i jämförelse med många andra behandlingar. Problemet var att förväntningarna hade varit ännu högre.

Särskilt stor uppmärksamhet fick uppgiften att bara 57 procent av patienterna som behandlades med CagriSema använde den högsta dosen när studien avslutades. Andelen var högre bland patienter som fick läkemedlets två komponenter var för sig.

Novo Nordisk använde ett flexibelt upplägg där patienterna kunde stanna på en lägre dos eller minska dosen. En möjlig förklaring var biverkningar. En annan var att patienter som redan hade gått ned mycket i vikt inte såg något behov av att fortsätta höja dosen.

Det är denna osäkerhet som ligger bakom rättsprocessen.

Investerarna hävdar att studieupplägget och dess möjliga betydelse för resultatet borde ha förklarats tydligare. De ifrågasätter också hur Novo Nordisk kunde tala så positivt om läkemedlets tolerabilitet när en relativt liten andel nådde den högsta dosen.

Problemen slutade inte med Redefine 1

Redefine 1 blev början på en serie bakslag.

Novo Nordisks börsvärde föll kraftigt när resultaten presenterades i december 2024. Aktien hade prissatts utifrån att CagriSema skulle bli bolagets tydliga svar på den växande konkurrensen från Eli Lilly.

I februari 2026 kom nästa stora motgång. CagriSema jämfördes då direkt med tirzepatid, den aktiva substansen i Eli Lillys Zepbound och Mounjaro.

CagriSema gav en genomsnittlig viktminskning på 23 procent efter 84 veckor. Tirzepatid nådde 25,5 procent. Studien misslyckades därmed med sitt huvudsakliga mål att visa att CagriSema åtminstone inte var sämre än konkurrenten.

Novo Nordisk-aktien föll omkring 15 procent efter beskedet och nådde nivåer som inte hade setts sedan 2021.

Det var särskilt allvarligt eftersom CagriSema inte bara utvecklades som ytterligare ett läkemedel i portföljen. Preparatet skulle bli efterträdaren till Wegovy och hjälpa Novo Nordisk att återta initiativet på den snabbt växande marknaden för fetmabehandlingar.

När CagriSema först missade bolagets högt ställda förväntningar och därefter förlorade en direkt jämförelse med Eli Lilly förändrades läkemedlets roll. Från att ha varit en möjlig marknadsledare blev det ett preparat vars kommersiella position måste försvaras.

Rättsprocessen skapar en ny risk

Stämningen förändrar inte studieresultaten och avgör inte om CagriSema ska godkännas. Novo Nordisk lämnade in sin amerikanska ansökan för viktbehandling i december 2025.

Den juridiska processen skapar däremot ytterligare en risk för bolaget.

När delar av en stämning överlever ett försök att få målet avvisat kan processen gå vidare med mer omfattande insamling av dokument och vittnesuppgifter. Interna diskussioner om studieupplägget, doseringen och kommunikationen med investerarna kan därmed bli en del av målet.

För Novo Nordisk handlar frågan därför inte bara om eventuella skadestånd. Bolaget kan behöva försvara hur ledningen bedömde studiens chanser och vad den visste om doseringsmönstret när positiva uttalanden gjordes.

Investerarna måste fortfarande visa att uttalandena var väsentligt missvisande, att de ansvariga hade den kunskap eller oaktsamhet som lagen kräver och att informationen orsakade investerarnas förluster.

Novo Nordisk kan fortfarande vinna målet eller nå en förlikning utan att medge något fel. Men möjligheten att snabbt avsluta hela processen är borta.

Förtroendet har blivit den stora frågan

CagriSema kan fortfarande bli ett betydande läkemedel.

En genomsnittlig viktminskning på mer än 20 procent är medicinskt stark. Kombinationen av GLP-1 och amylin kan också ge Novo Nordisk möjligheter att utveckla nya doser och behandlingsupplägg. Bolaget har planerat ytterligare studier för att undersöka om högre doser kan förbättra effekten.

Problemet är att läkemedlet inte längre bedöms isolerat.

Varje nytt resultat jämförs med tidigare förväntningar, Eli Lillys tirzepatid och Novo Nordisks tidigare kommunikation. Bolaget måste därför både visa att CagriSema har en tydlig plats på marknaden och återställa förtroendet för hur resultaten presenteras.

Det är den viktigaste betydelsen av domstolsbeslutet. Stämningen är inte det största hotet mot CagriSemas framtid, men den gör det svårare för Novo Nordisk att lämna de tidigare motgångarna bakom sig.

Prestigeprojektet måste nu försvaras på tre fronter samtidigt: inför läkemedelsmyndigheterna, mot Eli Lilly på marknaden och inför investerarna i domstol.