Minst 850 elever hade fortfarande inte återvänt till svenska skolor en månad efter terminsstart. Kommunerna har inte lyckats få kontakt med familjerna och i många fall misstänks barnen befinna sig utomlands. Men siffran betyder inte att 850 barn är försvunna i polisiär mening.

Det visar en kartläggning från Sveriges Radios Ekot. Av Sveriges 290 kommuner svarade 190 på kartläggningen och i fler än hälften av dem fanns minst en elev som inte hade kommit tillbaka efter sommarlovet och vars familj kommunen inte fått kontakt med.

Det innebär också att 850 är ett minimiantal. Hundra kommuner ingår inte i underlaget och det går därför inte att säga hur många elever det handlar om i hela landet.

I flera av fallen misstänker kommunerna att familjerna befinner sig utomlands. Eftersom kontakt saknas vet kommunerna samtidigt inte säkert var barnen är eller varför de inte återvänt.

Det händer när en elev inte kommer tillbaka

När en elev har upprepad eller längre frånvaro ska skolan enligt skollagen skyndsamt utreda frånvaron.

Det gäller oavsett om frånvaron från början betraktats som giltig eller ogiltig. Rektorn ansvarar för att utredningen startar och normalt ska både eleven, vårdnadshavarna och elevhälsan involveras.

När familjen inte går att nå blir situationen mer komplicerad.

Kommuner som Ekot varit i kontakt med beskriver hur de försökt nå vårdnadshavare på flera sätt och i vissa fall även besökt familjens bostad. Om kontakten fortfarande uteblir kan andra myndigheter behöva kopplas in.

Hemkommunen har ansvar för att skolpliktiga barn får den utbildning de har rätt till och kan behöva samordna arbetet med exempelvis socialtjänsten och andra samhällsorgan.

Om det finns misstanke om att ett barn far illa är skolpersonal skyldig att göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Kommunen kan besluta om vite

Vårdnadshavare har enligt skollagen ansvar för att ett skolpliktigt barn går i skolan.

Om ett barns uteblivna skolgång beror på att vårdnadshavaren inte har gjort vad som krävs kan hemkommunen förelägga vårdnadshavaren att fullgöra sina skyldigheter. Ett sådant föreläggande kan förenas med vite.

Det betyder däremot inte att föräldrar automatiskt får böter när ett barn är frånvarande.

Först måste kommunen ta reda på vad frånvaron beror på och vilka omständigheter som finns i det enskilda fallet.

Utlandsvistelse kan förändra skolplikten

Att en familj tros befinna sig utomlands innebär inte automatiskt att kommunens ansvar upphör.

Barn som är bosatta i Sverige omfattas normalt av skolplikt. Ett undantag finns för barn som varaktigt vistas utomlands.

Det finns ingen bestämd nationell tidsgräns för hur länge ett barn måste vistas utanför Sverige för att vistelsen ska betraktas som varaktig. Bedömningen måste därför göras av hemkommunen utifrån omständigheterna i varje enskilt fall.

Det gör frågan särskilt viktig när en familj inte går att nå. Kommunen kan inte enbart utgå från att barnet vistas utomlands och därmed inte längre omfattas av skolplikten.

Skolinspektionen granskade 2020 hur ett antal kommuner arbetade med sådana beslut. Av 14 granskade kommuner som hade beslutat om varaktig utlandsvistelse bedömdes endast en uppfylla kraven i just den delen.

Granskningen omfattade få kommuner och beskriver inte hur samtliga kommuner arbetar i dag, men den visar varför det krävs ordentliga underlag innan ett barn bedöms vistas varaktigt utomlands.

Inget stöd för att 850 barn har förts bort

Det är samtidigt viktigt att skilja det som är känt från sådant som ännu inte går att fastställa.

Kommunerna vet i många av fallen inte var barnen befinner sig. Det finns uppgifter om misstänkta utlandsvistelser, men det betyder inte att de 850 eleverna har förts ut ur Sverige mot sin vilja eller att något brott har begåtts.

Ekot har också rapporterat att kommunala uppgifter om familjer som misstänks vistas utomlands kan lämnas vidare till exempelvis Försäkringskassan.

Försäkringskassan har under de senaste tolv månaderna krävt tillbaka 62 miljoner kronor efter kommunala anmälningar, främst från skolor, där familjer bland annat bedömts vistas utomlands.

Den summan gäller inte de aktuella 850 eleverna, men visar att frånvaro där en familjs vistelseort är oklar kan få följder även hos andra myndigheter.

850 saknade elever är inte samma sak som omfattande skolfrånvaro

Den nya siffran bör inte heller blandas ihop med det betydligt större antalet elever som har omfattande skolfrånvaro.

En tidigare kartläggning visade att 9 612 elever i 157 kommuner hade minst 50 procents frånvaro under höstterminen 2025. Utifrån underlaget uppskattades antalet i hela landet till omkring 15 000 elever.

Hurbra har tidigare gått igenom kartläggningen av den omfattande skolfrånvaron.

Det handlar om två olika problem.

De minst 850 elever som nu uppmärksammas har inte återvänt efter sommarlovet och kommunerna har inte lyckats få kontakt med deras familjer.

De omkring 15 000 eleverna i den tidigare kartläggningen hade mycket hög frånvaro, men kan fortfarande ha varit kända av skolan och deltagit i undervisningen delar av terminen.

Den nya kartläggningen säger därför mindre om den totala skolfrånvaron i Sverige och mer om en betydligt mer avgränsad grupp där skolorna och kommunerna inte ens vet varför barnen inte har kommit tillbaka.

För kommunerna innebär det att arbetet inte stannar vid att registrera frånvaro. De måste försöka fastställa var barnet finns, om skolplikten fortfarande gäller och om ytterligare myndigheter behöver kopplas in.