43 politiskt tillsatta nämndemän och fem domare begick brott under samma period som de tjänstgjorde i svenska domstolar. Det visar en ny granskning från Kaliber. Flera av brotten är allvarliga och i vissa fall hade nämndemän dömts redan innan de utsågs. Trots att både partierna och domstolarna ska kontrollera vilka som får uppdraget har dömda personer alltså kunnat ta plats i rättssalarna och vara med och döma andra.

Kalibers granskning omfattar domar från 2021 till 2025. Sveriges Radio har hittat 43 nämndemän och fem domare som själva begick brott under den period då de tjänstgjorde i svenska domstolar.

Bland brotten finns rattfylleri, bedrägerier, barnpornografibrott, grov kvinnofridskränkning och våldtäkt. Flera personer har dömts för mer än ett brott eller vid flera olika tillfällen.

Granskningen väcker framför allt en fråga: Hur kan personer som själva är dömda för brott få, eller fortsätta ha, makt att döma andra?

Vissa var dömda redan innan de blev nämndemän

Problemet handlar inte bara om personer som begått brott efter att de blivit nämndemän.

Kaliber har även hittat fall där personer redan hade dömts för brott innan de utsågs, men trots detta passerade både partiets nominering och domstolens kontroll.

Det är anmärkningsvärt eftersom laglydnad uttryckligen är en del av lämplighetskraven för en nämndeman.

För att utses ska personen bland annat bedömas utifrån omdömesförmåga, självständighet och laglydnad. När en person har valts ska domstolen dessutom kontrollera uppgifter i belastningsregistret innan tjänstgöringsperioden börjar.

En tidigare brottsdom innebär däremot inte ett automatiskt livslångt förbud mot att bli nämndeman.

Domstolen ska göra en samlad bedömning där bland annat brottets allvar, vilken typ av brott det handlar om och hur lång tid som gått vägs in.

Det innebär att en person kan finnas i belastningsregistret och ändå bedömas som lämplig.

Så utses nämndemännen

Nämndemän är politiskt tillsatta, men när de väl sitter i domstolen ska de döma självständigt och inte representera något politiskt parti.

I tingsrätterna nomineras kandidater av partierna och väljs av kommunfullmäktige. För bland annat hovrätter och förvaltningsdomstolar sker motsvarande val på regional nivå.

Det finns därför två tydliga kontrollsteg.

Först ska partierna avgöra vilka personer de anser vara lämpliga att nominera. Därefter ska domstolen kontrollera att de valda personerna uppfyller kraven.

Kalibers granskning visar att personer trots detta har kunnat passera båda leden.

Partierna har ett stort ansvar

Partiernas roll blir särskilt viktig eftersom de väljer vilka personer som över huvud taget blir aktuella för uppdragen.

Kaliber frågar bland annat Centerpartiets gruppledare i Malmö, Anton Sauer, om kandidater uttryckligen får frågan om de är laglydiga. Svaret är att någon sådan direkt fråga inte ställs. Partiet hänvisar bland annat till kandidatförsäkringar och andra regler som kandidater förväntas följa.

Centerpartiet och Sverigedemokraterna centralt ville enligt Kaliber inte kommentera varför just deras partier hade relativt många personer i granskningen, men uppgav att de arbetar med kontroller och etiska regler.

I Sveriges Radios publicerade partisammanställning finns följande antal nämndemän:

De publicerade partisiffrorna summerar till 42 personer trots att Kaliber totalt uppger att 43 nämndemän ingår i granskningen. Någon säker förklaring till den skillnaden framgår inte av det hittills publicerade materialet.

Siffrorna visar samtidigt antal personer och säger inte i sig vilket parti som har störst andel dömda nämndemän. Partierna utser olika många nämndemän totalt.

Kontrollen sker främst när mandatperioden börjar

En annan viktig del av förklaringen finns i hur kontrollen är konstruerad.

Nämndemännens mandatperiod är fyra år och den obligatoriska registerkontrollen görs inför att personen ska börja tjänstgöra.

Det finns däremot inte någon automatisk löpande kontroll av hela nämndemannakåren mot belastningsregistret under varje del av mandatperioden.

Det skapar en uppenbar fråga när någon begår brott efter den första kontrollen: Hur snabbt får domstolen reda på det?

Om det blir känt att en nämndeman misstänks för ett allvarligt brott kan personen stängas av. En nämndeman som genom brott visat sig olämplig ska också kunna skiljas från uppdraget.

Reglerna ger alltså domstolarna möjlighet att ingripa. Svagheten ligger bland annat i hur brottet upptäcks och når fram till rätt domstol under en pågående fyraårsperiod.

Dömdes för våldtäkt efter övergrepp på hotell

Ett av de allvarligaste fallen i Kalibers granskning gäller en nämndeman i hovrätten som hade nominerats av Centerpartiet.

Mannen dömdes för våldtäkt och sexuellt ofredande efter ett övergrepp mot en kvinna och hennes dotter på ett hotell. Han nekade till brotten.

Efter domen förlorade han sitt uppdrag som nämndeman.

Fallet illustrerar samtidigt vilken makt en nämndeman faktiskt har.

En nämndeman sitter inte bara med som rådgivare. Nämndemannen är en del av rätten och deltar i själva dömandet.

I ett vanligt brottmål i tingsrätten består rätten normalt av en juridiskt utbildad domare och tre nämndemän. De är tillsammans med och avgör bland annat om den åtalade är skyldig och vilken påföljd som ska dömas ut.

Även fem domare begick brott

Kalibers granskning omfattar också fem domare som begått brott under samma period som de arbetade som domare.

De omfattas dock av andra regler än nämndemännen.

Ordinarie domare har ett grundlagsskydd för sin anställning, vilket är en viktig del av domstolarnas oberoende. En ordinarie domare kan samtidigt skiljas från sin anställning om personen genom brott eller genom grovt eller upprepat åsidosättande av sina skyldigheter visat sig uppenbart olämplig.

Det material Kaliber hittills publicerat innehåller betydligt mer information om nämndemännen än om de fem domarna. Det går därför inte att dra samma slutsatser om de enskilda domarnas fall utifrån den första delen av granskningen.

Nytt val av nämndemän väntar 2027

Frågan om kontrollerna får dessutom ny aktualitet redan nästa år.

Efter valet 2026 ska partierna åter nominera och välja nämndemän. Nästa ordinarie nämndemannaperiod börjar den 1 januari 2028 och löper till slutet av 2031.

Kalibers granskning landar därmed precis innan partier och domstolar på nytt ska bedöma vilka personer som ska få ett av rättsväsendets mest speciella förtroendeuppdrag.

Systemet innehåller redan krav på laglydnad, nomineringar, lämplighetsprövning och kontroll mot belastningsregistret.

Trots det har personer som själva begått brott kunnat fortsätta sitta i svenska domstolar och döma andra. Och i vissa fall har tidigare dömda personer släppts in redan från början.

Det är den luckan som partierna och domstolarna nu behöver förklara.