USA arbetar enligt nya uppgifter med en plan för att återuppta ryska naturgasleveranser till Europa genom Ukraina. En amerikansk mellanhand skulle köpa gasen från Ryssland och sälja den vidare till europeiska kunder. Förslaget uppges ingå i försöken att få till en energivapenvila, men möter motstånd från EU där ett förbud mot rysk gasimport redan har börjat införas.
Det är The Wall Street Journal som rapporterar om planerna natten till måndagen den 2 november 2026. Enligt tidningen har Donald Trumps sändebud Jared Kushner och Steve Witkoff presenterat idén under samtal med företrädare för Ryssland och Ukraina.
Reuters har återgett uppgifterna men understryker att nyhetsbyrån inte självständigt har kunnat verifiera förslaget. Något avtal om att återuppta gastransporterna finns inte.
Den amerikanska idén kommer samtidigt som Europa går in i vintern med pressad energiförsörjning och höga naturgaspriser. Men även om nya leveranser skulle kunna bidra till att sänka priserna finns stora juridiska och politiska hinder.
Så ska USA:s plan för rysk gas fungera
Enligt uppgifterna är tanken att åter använda de rörledningar som tidigare transporterade stora mängder rysk naturgas genom Ukraina till centraleuropeiska länder.
Transporterna skulle kunna återupptas inom ramen för en större överenskommelse mellan Washington, Moskva och Kiev.
Den stora förändringen jämfört med tidigare gasaffärer är att ett amerikanskt företag skulle fungera som mellanhand.
Företaget skulle köpa naturgas från Ryssland och därefter sälja den till europeiska energibolag. På så sätt skulle USA få en kommersiell roll i handeln, samtidigt som Ryssland återfår tillgång till en del av den europeiska gasmarknaden.
Vilket amerikanskt företag som skulle hantera affärerna är inte känt. Det finns inte heller några offentliga uppgifter om planerade gasvolymer, försäljningspriser eller hur stora intäkter mellanhanden skulle få.
Ryska gaspengar kan placeras på spärrat konto
En annan del av förslaget gäller betalningarna till Ryssland.
Enligt The Wall Street Journal har USA diskuterat möjligheten att placera ryska gasintäkter på ett spärrat konto i ett tredje land.
Pengarna skulle då inte automatiskt bli tillgängliga för Moskva. Ett sådant upplägg skulle kunna användas för att begränsa Rysslands tillgång till exportintäkterna medan förhandlingarna om en vapenvila fortsätter.
Det är dock oklart vem som skulle kontrollera kontot, vilka villkor som skulle gälla för utbetalningar och vad som händer med pengarna om ett fredsavtal inte kommer till stånd.
För USA är den ekonomiska möjligheten en del av förhandlingsstrategin. Genom att erbjuda utsikter till nya gasintäkter hoppas Washington kunna öka Rysslands intresse för en uppgörelse om attacker mot energianläggningar.
Frågan om en energivapenvila har diskuterats tidigare. Hurbra har rapporterat om förhandlingarna mellan Ukraina och Ryssland om en energivapenvila.
EU:s gasförbud kan stoppa den amerikanska planen
Det största problemet för USA:s förslag är att EU redan har beslutat att fasa ut rysk naturgas.
Under 2026 har unionen börjat tillämpa nya regler som stegvis förbjuder import av rysk gas. Förbudet omfattar både gas som transporteras genom rörledningar och flytande naturgas, LNG.
Vissa äldre avtal omfattas fortfarande av övergångsregler, men nya avtal möter betydligt hårdare begränsningar.
Det betyder att ett amerikanskt företag inte automatiskt kan kringgå EU:s bestämmelser genom att köpa rysk gas och sälja den vidare.
EU:s regler tar nämligen hänsyn till gasens ursprung, inte bara vilket företag som står som säljare.
Även om naturgasen byter ägare flera gånger kan den fortfarande räknas som rysk gas enligt importreglerna.
Viktiga datum för EU:s förbud mot rysk gas
| Datum | Vad som gäller |
|---|---|
| 18 mars 2026 | Importförbudet började tillämpas, med övergångsregler för vissa äldre avtal. |
| 17 juni 2026 | Övergångsperioden för vanliga korttidsavtal om rysk rörledningsgas upphörde. |
| 1 januari 2027 | Förbudet börjar gälla för rysk LNG enligt äldre långtidsavtal. |
| 30 september 2027 | Förbudet börjar gälla för rysk rörledningsgas enligt äldre långtidsavtal, med möjlighet till en begränsad förlängning. |
Enligt EU-rådets genomgång av utfasningen av rysk energi är målsättningen att unionen permanent ska avsluta beroendet av ryska energileveranser.
Det finns möjlighet till tillfälliga undantag vid allvarliga försörjningskriser, men sådana kräver särskilda beslut. De innebär inte att ryska gasleveranser fritt kan återupptas genom nya kommersiella upplägg.
För att den amerikanska modellen ska kunna genomföras måste parterna därför hitta en lösning som är förenlig med EU:s lagstiftning, eller få till en förändring av de rättsliga förutsättningarna.
EU vill inte bli beroende av Ryssland igen
Motståndet handlar inte enbart om juridik.
Före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 stod rysk gas för omkring 45 procent av EU:s gasimport.
Sedan dess har europeiska länder försökt ersätta leveranserna med bland annat LNG, norsk naturgas och andra energikällor.
År 2025 hade Rysslands andel av EU:s gasimport minskat till omkring 13 procent.
EU:s energikommissionär Dan Jørgensen har enligt The Wall Street Journal betonat att unionens importförbud ska vara permanent, även efter ett eventuellt slut på kriget.
Ett återupptaget beroende skulle kunna ge Moskva ett nytt ekonomiskt och politiskt inflytande över Europas energiförsörjning.
Det är just den situationen EU har försökt undvika under de senaste åren.
Ukraina kan få nya inkomster från gastransporter
För Ukraina innebär förslaget ett ekonomiskt dilemma.
Landet har länge haft en viktig roll som transitland för rysk naturgas på väg till Europa. Rörledningarna genom Ukraina har historiskt varit en central del av den europeiska energiförsörjningen.
Men den 1 januari 2025 upphörde transporterna efter att det tidigare transitavtalet mellan Ukraina och Ryssland löpt ut.
Ukraina valde att inte förlänga avtalet.
Under 2024 hade ungefär 15,4 miljarder kubikmeter rysk gas passerat genom landet.
När leveranserna upphörde försvann också betydande intäkter från transportavgifter.
En återstart skulle kunna ge Ukrainas gasnätsoperatör nya inkomster och bidra till att finansiera underhållet av den omfattande infrastrukturen.
Samtidigt skulle landet återigen behöva hantera en ekonomisk verksamhet som är direkt beroende av ryska gasleveranser.
Det skulle skapa en känslig situation medan kriget fortfarande pågår.
Ryssland skulle kunna få nya exportinkomster och stärka sina kommersiella band till europeiska energikunder. Ukraina skulle i sin tur kunna få transitintäkter, men också utsättas för nya politiska påtryckningar kopplade till gasflödena.
Hur dessa intressen ska balanseras är en av de frågor som ännu saknar svar.
Det finns heller inget verifierat besked om att den ukrainska regeringen har godkänt den föreslagna modellen.
Europas gaspriser kan påverkas inför vintern
Den ekonomiska bakgrunden är viktig för att förstå varför frågan har blivit aktuell.
Europa går in i vintern 2026/27 med en ansträngd gasmarknad.
Vid månadsskiftet oktober–november låg EU:s gaslager på ungefär 74,6 procent av kapaciteten, klart under normala nivåer för årstiden.
Samtidigt har de europeiska gaspriserna stigit kraftigt. TTF-priset, som är ett viktigt riktmärke för europeisk naturgas, låg omkring 102 euro per megawattimme tidigt på måndagen.
En bidragande orsak är störningarna i energiförsörjningen från Mellanöstern, där konflikten kring Iran har påverkat möjligheterna att transportera LNG från Qatar.
Europa har därmed fått konkurrera om tillgängliga leveranser på den internationella marknaden.
Hurbra har tidigare rapporterat om gasprisets kraftiga uppgång i slutet av oktober.
Skulle rysk gas sänka elpriserna?
Om betydande mängder rysk naturgas återigen skulle nå Centraleuropa kan det öka utbudet och minska behovet av dyrare LNG-import.
Det skulle kunna sätta press nedåt på de europeiska gaspriserna.
Men effekten är långt ifrån säker.
Den beror bland annat på hur stora leveranserna blir, när de kan börja och vilket pris europeiska köpare skulle behöva betala.
Även utvecklingen i Mellanöstern och tillgången på LNG skulle fortsätta påverka marknaden.
För Sverige är sambandet framför allt indirekt.
Naturgas används inte lika omfattande i Sverige som i många centraleuropeiska länder, men gaspriset påverkar elproduktionen i delar av Europa.
När gaseldade kraftverk får högre kostnader kan det bidra till högre elpriser även på den nordiska marknaden.
Lägre gaspriser skulle därför under vissa förutsättningar kunna minska trycket på svenska elpriser och inflationen.
Det går däremot inte att säga hur mycket svenska hushåll skulle spara på ett förslag där varken gasvolymer eller avtalsvillkor är kända.
Osäkerheten kring Europas energiförsörjning förstärks dessutom av de förhållandevis låga gaslagren inför vintern.
Skillnaden mot de tidigare planerna kring Nord Stream
USA:s nya initiativ har vissa likheter med de tidigare diskussionerna om att återuppta rysk gasexport till Europa genom Nord Stream.
Hurbra har tidigare rapporterat om amerikansk-ryska samtal kring Nord Stream.
Men det finns en viktig skillnad.
Nord Stream-ledningarna under Östersjön skadades allvarligt vid explosionerna 2022. Att återuppta transporter där skulle kräva omfattande tekniska och politiska åtgärder.
Genom Ukraina finns däremot ett redan etablerat nät av rörledningar som tidigare användes för omfattande gasexport till Europa.
Det betyder inte att leveranserna kan börja omedelbart. Anläggningarnas tekniska skick, säkerhetsläget och möjligheterna att genomföra transporter måste fortfarande bedömas.
Men infrastrukturen gör Ukraina till en annan möjlig transportväg än de skadade ledningarna i Östersjön.
Flera avgörande frågor saknar fortfarande svar
Den amerikanska planen befinner sig enligt de publicerade uppgifterna på diskussionsstadiet.
Det finns ännu inget känt avtal om gasleveranser, ingen offentlig lista över deltagande energibolag och inget besked om hur affärerna ska förenas med EU:s importförbud.
Rysslands och Ukrainas slutliga inställning till den föreslagna modellen är också oklar.
En annan central fråga är hur gasaffären ska kopplas till en vapenvila.
Det är inte fastställt om USA tänker sig att leveranser kan börja efter en begränsad överenskommelse om energianläggningar, eller om de först ska tillåtas inom ramen för ett bredare fredsavtal.
För EU blir den principiella frågan särskilt svår: om rysk gas åter släpps in på den europeiska marknaden skulle unionen behöva förhålla sig till ett nytt ekonomiskt beroende, samtidigt som den redan beslutat att permanenta utfasningen.
Enligt de uppgifter som publicerats den 2 november har parterna ännu inte presenterat någon lösning på den motsättningen.